Aftonbladet – 4 november 1873, sida 3

Article Image
5 18 gerak delvls förstörda Thåtare byri i p ue prö soriskt tjena för detta ändamål. Tran prov — Don stora kometen. I anledning a en notis i tidningarna om en stor komet som för närvarande skulle vara synlig, med delar en insändare i Lunds Weckoblad, at det torde vara skäl att fästa uppmärksam heten derpå, att denna underrättelse bero! på ett misstag. At-de 7 kometer, som under detta år vari sedda, har blott en varit så ljus, att det kunna vara fråga om att se densamma med obevpänad öga, och det är den som troligen gifvit uppho åt ofvannämnde origtiga uppgift: Kometen upp täcktes likvisst ej för en månad sedan, utan te dan den 23 Augusti, af hr P. Henry i Paris, och omkring midten af September månad gick den så långt söder ut, att den ej längre var synlig i nn Mot slutet var den så ljus, attden, om också svagt, var synlig för blotta ögat. Attse. dan denna tid ingen ny komet, och allra minst -någon synnerligen ljusstark, blifvit upptäckt. 3 I torde vara höjdt öfver allt tvifvel: Ingendera af ; de mest bekanta aströnomiska tidskrifterna Astronomische Nachrichten och Bulletin de IObservatoire de Paris, vet att be ätta något derom. Lika litet omnämnes den i bref, som nyligen och från skilda håll ingått till Lunds observatorium. Att det öfverhufvud taget ej dröjer ON innan en kometupptäckt blifvit bekant öfverallt. derpå lemnar Henrys komet ett slående exempel. Upp: täckt den 28 Augusti, observerades den i Lud d. 129 Augusti. Ja, på amd det mindre gyin-Jsamma väder, som rådde i Europa vid slutet af Augusti, inträftade det, att den första noggranna ortbestämningen togs i Amerika, på observatoriet i Washington, och detta blott tvenne dagar efter det kometen blifvit upptäckt i Europa, hvarifrån underrättelse om upptäckten blifvit med telegraf sänd till de amerikanska astronomerna. Såsom Jofvan är nämndt; torde det vara denna komet, Isom gifvit upphof till de äldre notiserna om en för blotta ögat synlig komet. Fn föiklaring på den sist gifna uppgiften, att den nu skulle vara ljusare än någon stjerna af första storleken och likna en eldkula-, kan möjligen sökas deruti, att planeten Venus, som för närvarande vi ar sig på morgonhimlen och går vd omkring klockan 4 af någon icke-astronom blifvit tagen för kometen. Den omständighet att ingen svans ömta las, hvilken så godt som aldrig saknas hos de kometer, hvilkas kärnor haft en betydligare ljusglans, gifver ökad styrka åt detta antagande. — Ihjälfrusen. Från Luleå skrifver Norrb.Kuriren: Månlagen den 13 Okt. hade skolbarnet Anna Stina Larsdotter åtföljt pigan Augusta Appelqvist och gossen Olof Olofsson för att i det 1!, mil från Gellivara kyrkoplats belägna frälsehemmanet Aborrträsk hemta något fisk Härvid begagnades båt öfver det !, mil långa Wassaraträsket. hvarefter återstoden af vägen tillryggalades till fots. Återfärden anträddes kl. 5 på e. m.. hvarunder på ett ställe af vägen uppgjordes eld för att torka fötterna, som blifvit våta vid vadsndet öfver en bäck. Under fortsatt hemvandring klagade flickan Larsdotter öfver illamående, men mäktade dock medfölja till den lemnade båten, hvilken likväl nu icke kunde begagnas i anseende dertill att träsket under naiten belagts med is. Efter fruktlösa försök att uppgöra eld och sedan flickan förklarat sig icke kunna gå vidare. måste de öfriga skynda hem för att ej frysa ibjäl med qvarlemnande af flickan. Kl. 7 på morgonen hemkommo de och underrättade genast skolläraren om händelsen hvarefter denne genast skyndade tillbaka till stället. Flickan fanns ännu lefvande, talade nåsot men oredigt och dog under försöken att väcka de förfrusna lemmarne till lif. — Kappkörningar af berngade personer. Carlskrona Veckoblad berättar följande tilldragelse: Blekiogarne äro allmänt kända för sitt vilda körande ute på vägarne och de som bo i midten af länet hafva vanligtvis utmärkt sig. Torgdagarne i Carlshamn äro mestadels flitigt besökta af personer från Åryds. Hellaryds och Asarums socknar samt äfven en del från Hoby. Det händer nästan eltid. att den torgbesökande landtmannen, efter afslutad handel, icke beger sig. mot hemmet, utan i stället vandrar mot krogen, hvarest han inmyndigar ett bastant rus. Här sitter han till sena aftonen och pokulerar, med både ord och åthäfvor visande hvad slags menniska han är. — Då skola vadhållningar ingås om hvilken som har de bästa hästarne, och byte uppgöras och likköpdrickas. Men för att bytet skall ega bestånd, skall kappkörning företagas. Betydligt rusig bestiger han vagnen. med piskslag och slitningar i tömmarne samt hojtningar framdrifvande de arma djuren i vildaste karrier. Mången olycka uppstår genom kullkörningar och motkörningar och många äro de som bc blodig panna hemkommit till skräck för an öriga. Ett dylikt vildt åkningssätt begagnade sig några rusiga personer af förliden lördags afton. Denna gång var det diligensen, som gick emellan Carlskrona och Kristianstad, som råkade ut för en motkörning. Tvenne skjutsar med druckna skjutsbönder kommo i vildaste fart bredvid hvarandra längs vägen emellan Applakärr och Tokaryd, hvarvid den ena vagnen, förspänd med en häst, så häftigt stötte mot den mötande diligensen att en af de vilda sällarne tumlade af vag: nen öch i fallet erhöll så svårt slag att han olef liggande sanslös. Mörkt som det var kunde NL icke observera de körande och gifva signal: Han stannade dock genast och befallde len medföljande skjutsbonden stiga af och se fter hvem det måtte vara. Det befanns att den iom skadat sig var Fredrik Månsson i Lyckö Under det att diligensen höll stilla, kommo yterligare två å tre åkdon, med rusiga personer, ika vildt körande. Då dessa körde förbi, öfveröllo de postiljonen med piskslängar, för hvilkas undvikande han måste luta sig ner öfver motatta sidan af vagnen. Icke nog med att FreIrik Månsson fick sig en minnesbeta i ansigtet f fallet. utan han lärer nog få lossa på pungen, lå vederbörande kronobetjening, för hvilken förållandet nog angifves, låtit honom höra af hvad trafflagen i thy fall stadgar. När skall landton lära sig färdas fram som menniska i ett ciiliseradt land? Troligen icke förr än han inser örderfyet i begagnandet af rusgifvande dryck er nå ana ko 00 6 Pe rt tat fr Fr rr

4 november 1873, sida 3

Thumbnail