Aftonbladet – 4 november 1873, sida 3

MUSIK. Fröken Olena Falkmans konsert skänkte den angenämaste uppfyllelse åt de stora förväntningar, hvartill hennes föregående mu: sikaliska uppträdanden gifvit anledning. En mångsidig och omfattande talang måste med beundran erkännas hos denna sångerska, för hvilken den strängt klassiska stilen, den tyska romantiken i dess olika stadier, Rossinis bravurprof, den fosterländska visan och ändtligen den i könserters afslutande oundvikliga kuriositetsgenren utgöra lika förtroliga ämnen och lika tacksamma uppgifter. Fröken Falkmans stämma eger ovanlig skönhet, den är fyllig, klangrik och mjuk, hon beherrskar den äfven synnerligen väl, i det god ansats, obesvärad andhemtning och ren intonation städse utmärka hennes föredrag. Hvad den musikaliska tolkningen angär tycktes hon oss lyckligast iden svenska visan, särskildt representerad af Adolf Lindblads herrliga Sommardag, hvilket nummer med entusiastiska bifallsyttringar begärdes och gafs da capo. I den tyska Sehnsuchtsstilen, i och för sig mer än tillräckligt patetisk, är sångerskan ej fullt fri