Aftonbladet – 30 oktober 1873, sida 3

gemål, pringessan Karolina af Parma. Hal var en rikt begåfvad och allsidigt bilda farste. Under ledning af goda lärare gjorde han grundliga och vidsträckta vetenskap liga studier och bevarada sedan hela sit lif igenom lifligt intresse för vetongkap och konst, på samma gång som ban samvets grannt gjorde sig förtrogen med det prak. tiska politiska lifvet. Vid 20 års ålder in gick han med säte och stämma i kongl. geh. fizanskollegium, der han sedermera intog ordförandeplatsen. Först 1830 års händelser trängde honom emellertid mera fram i offentligheten. Sedan hans äldre broder valts till medregent, trädde han i svetsen för den nämnd, som var nedsatt att värna det offentliga lugnet. Vidare blef han med lem i det hemliga rådet och, sedan det upplösts, ordförande i statsrådet. Till införande af den nya statsförfattningen var han en blaud de ifrizast medverkande, och sedan deitog han såsom meålem af Första kammäåren träget i det politiska lifvet. — Dock fortsatte han alltjemt sina vetenskapliga och literära studier. Under åren 1839 —49 utgaf han under namnet Philaletes sin kända öfversättning af Dantes Divina Commedia med atmärknirgar och noter, som vitna om stor lärdom. Dessutom tog ban flitig åel i den 1824 instiftade kongl. sachsiska fornwinnesföreningen, hvars ordförande han var. 1852 och 53 förde han ordet i den tyska historieoch fornkunskaps föreningen, Han var äfven sedan 1835 den ende utrikes hedsrsledamoten af svenska Vitterhets-, hisvriooch antiqvitetsakademin. Kommen till trocen efter sin bror Freirik Angusts döj 1854, viside han sig fi endtlig mot de vestra staterna i den österändska frågan. DÅ tvisten mellan Preussen och Österrike utbrör, sem förde till laget vid Sadowa, hade han först för afigt att behålla en väpnad neutralitet, men värmade gig efter hand Österrike, dragen lerhän af sia dåvarande statsminister Beust, om sedermera blst Österrikes reorganisa or, Han nekade att foga sig i Preussens efallande föreskrifter, hvilka han högt förslarade för orättvisa. I kriget, som snart lerpå utbröt, voro hans trupper försenade ned de österrikiska och delade deras ne ierlag, Den preussiska hären ockupsrade Sachsen ända tills kouuong Johan ingått på stt inträda i nordtyska förbundet. Koruog Johaos inre regering har varit tmärkt för många libarala reformer, hvarid alltid regeringen gått främst; en bland a sista var dödsstraffets afskaffande år 868. Kovung Joban sfterträdes af sin son, redrik August Albert, född 1828 och gift red en nvndotter till Gustaf IV Adolf, prinan Karoia. hvilken, såsom bekant, förut fslagit ett gilftermälsanbud af Napoleon : II. Den nuvarande konungen utmärkte ig mycket som härförare i det sista fransk-: yska kriget. ——————RA