Aftonbladet – 30 oktober 1873, sida 2

HSIVURHULI (CI ov UKU. I 1 1 För några dagar sedan läste man i åt-s skilliga tyska blad ett korrespondentmedde-t lande från Berlin, som gick ut på, att dan-f ska kronprinsens besök i Wien och hans j1l sammanträffande der med kejsar Wilhelmc och furst Bismarck afsåge att åvägabringa en verklig uppgörelse i afseende på Nord-l: Slesvig. Vi ansågo denna uppgift ha så ll ringa sannolikhet för sig, att vi icke enli gång tyckte det vara mödan lönt att med-l: dela densamma och ännu mindre trodde vil: på den antydning som en tidning i Wien il sammanhang härmed gjorde, att någon utli sigt vore förhanden att någon del af Slesvig li nu verkligen skulle kunna komma att återlemnas åt Danmark. Då nu emellertid flere . Berlintidningar och äfven en såsom officiös , betraktad litografierad korrespondens upp:l: repat detta rykte och i samband dermed li körjat diskutera saken, torde åtminstone l, någon anledning förefinnas att redogöra för ; den tyska pressens artiklar rörande denna l sak. Deutsche Nachrichten, en litografierad tid-1 ning, som i allmänhet gäller för att varal. officiös, meddelade först underrättelsen härom, och Hamburger Corresp. innehöll kort derpå följande artikel: För underrättelsens sannolikhet tala skäl af den mest olika art — att den skall till fredsställa alla vederbörande, tyckes deremot vara nästan omöjligt, antingen man tager il betraktande de regeringar eller de nationer. . som saken angår. I Slesvig Holstein vill: man öfver hufvud taget icke veta af något l afstående till Danmark, emedan man trorl, sig under alla omständigheter böra hålla på l. det mellan Elbe och Kongeaaen liggande : landets odelbarhet. På andra sidan fordrar den allmänna meningen i Danmark icke mer eller mindre än utlemnande af allade slesvigska distrikter, som öfver hufvud bebos af dan ska talande män, ett anspråk, hvars uppfyllande är rent af otänkbart. Om de öfver vägande danska distrikterna i Nordslesvig af Pragfredens vilkor. Men härpå skall det: icke komma an vid ett riktigt, verkligt po litiskt bedömande af i fråga varande förhällande; det är icke de tvistande parterna: i önskningar och förväntan, utan högre ochl1 allmännare skäl, som fälla utslaget i dettr It fall. Man kan vrida och vända saken huru : af de nordslesvigska gränsdistrikterna till! Danmark är nu en gäng föreskrifvetaf Pragfredens artikel V och fordras så till sägandes enhälligt af den allmänna meningen hos de europeiska nationerna och furstarpe Icke uppfyllandet af den för sju är se dan afslutna stipulationen har i utlande gjort den tyska såken och det tyski namnet mer skåda, än man vanliger brukår medgifva, den har till väsentlig del varit skulden dertill, att belgier och holländare, svenskar och ryssar, schweizar: och engelsmän betrakta oss med misstrogn: ögon och vid alla tillfällen upprepa frasern: om den tyska hersklystnadens omättlighe: och om den Bismarckska politikens vålc samma karakter,. Om det också för närvs rande har sin riktighet, att det tyska rike: icke behöfver frukta för sina fiender, oc) att vi med hjelp af vår arm och våra allianser äro betryggade mot alla fiendtlig: anfall, så bjuder dock utan tvifvel patrio tisk statsklokhet att genom en relativt obetydlig uppoffring afvärja det fiendtliga misi troende, som omgifver oss på alla sidor och derigenom tillika uppfylla en formligt åts gen förpligtelse. Lyckas det att skaffa ur verldon Pragfredens artikel V, hvilken ännv i dag står vid makt, genom ett den darska regeringen tillfredsställande afståend: af de rent danska gränsdistrikterna, vor: det en betydlig fördel, ett vigtigt steg att försona det tyska riket med dess grannar Huru furst Bismarck tänker om denna punkt sade han i Maj månad tydligt nog till riksdagsmannen Kryger. I vär tanke har den ledande statsmannen rättighet att begärs af nationen, att hon skall följa honom äfver i den nordslesvigska frågan och derigenonp bevisa sitt oberoende af den nationalfåfäng: och det rätihafveri, som de öfriga nationerna lägga henne till last. Och det ä blott dessa egenskaper, som komma till or det genom de tillkännagifvanden at sitt I7 liche Entriästung, som regelbundet sättes); scen, hvarje gång det är fråga om att verk f ställa artikeln V. Att besittningen af et h lanskt gränsland, hvars representanter re-)8 selbundet bereda riksoch landtdagen de t vinsammaste scener, och som är orsaken till ? rår fiendskap med hela Skandinavien, är M rärdelög, det står lika otvifvelaktigt fast)? iom att tyskar lika väl kuuna vara dan 2 ka som ryska undersåter, så att det all ) leles icke är någon mening i att betrakta 8 let danska herraväldet öfver några tuser pridda tyska gränsinvånare såsom någon ing så förfärligt. Men om mer än några l8 ;ränsdistrikter med väsentligen dansk be-Å olkning kan det enligt sakens natur öfver ufvud taget icke vara fråga. Mer än för eredande aftal kunna icke ha blifvit inÄngna i Wien, och det skall således uner alla omständigheter åtgå någon tid, inan saken kan bli formligen afgjord. Sanolikt skall denna frist icke bli alltför lång. slott och bart ryktet om en öfverenskomelse skall vara tillräckligt att i Danark, Slesvig och Holstein åstadkomma en pphetsning, som i längden skulle ha de kadligaste följder för alla parter. Ätven Börsenhalle uttalar såsom sin öfertygelse, att tidpunkten är lyckligt vald, ch att det slutliga afgörandet af denna behagliga sak, hvilken oupphörligt harli åst tjena till agitationsmedel för alla inre ch yttre riksfiender, skall mottagas med llmän tillfredsställelse, samt att riksdagen ke heller skall göra nkgot motstånd mot pgeringens bemödanden i denna riktning. Från Berlin skrifves den 25 dennes till ölnieche Zeitung : I några tidningar har et under loppet af denna vecka ofta varit om, att den nordslesvigska frågan åter kulle vara upptagen, dels derför att kronrinsen af Danmark ånyo har begifvit sig 1 Wien, dels derför att kejsar Wilhelm LR KR RK LR RR ARN RR MR