Aftonbladet – 28 oktober 1873, sida 3

för ett fortgående, ganska häftigt gräl mel lan Melmars båda döttrår, hvilket slutligen upphörde då Patricia föll i nervskakning och ej kunde andas. Efter denna, föga glada triumf, kröp Joanna misslynt in i sitt hörn och vägrade att stiga ur vid de öfriga visiterna. I det hela var således promenaden föga angenäm. TRETIOFÖRSTA KAPITLET. Tre månader senare; i början af den sköna Möj, stod Cosmo Livingstone på en af de höga trappor som icke äro sällsynta utanför husgen vid High Street i Edinburgh och ut: görå en ypperlig plats då någonting är att beskåda, eller såsom tillflyktsort, då man behöfver sätta sig i säkerhet, Litetlängre nedåt gatan, Åt motsatt sida, låg Tronkyrkan med sitt höga torn, belyst af middagssolen, medan högre upp några hvita, lätta molntappar sväfvade öfver S:t Giles öppna krona. Många menniskor stodo på andra hästrappor och från nästan hvarje fönster: af de höga husen på ömse sidor om gatan, tittade hufvuden nyfiket ut. Edinburghs High Street ned en mur på ömse sidor af uppmärksamma åskådare, med dess två rader höga och massiva, gamla hus, mörknade af tiden, mellan hvilka solstrålarna falla i bruten. glans, liksom i en brunn och längst bort Canongate — ailt detta tillsammans utgjorde en utsigt af en gata som i intresse kan mäta sig med hvem som helst. Också älska Edinburghs invånare sin stad högt. En främliog, som sett en folksamling på Highstreet, skall måhända känna sig. böjd för att betvifa att det skotska folketiverkligheten är så allvarsamt och förbehållsamt som max påstår. Qvinnorna uppe på hus trapporna; som högt ropa på Tom, eller Såödy, eller sins emöllan i körus språka