Aftonbladet – 27 oktober 1873, sida 3

I. Helsotillståndet i hufvudstaden uner år 1872. I afseende härpå meddelas i läkaresällskapets årsberättelse nedanstående: En återblick på helsotillståndet inom hufvudstaden under det förflutna året utvisar, att sjnkligheten, liksom under de föregående åren, ej var rit betydlig. De under åren anmälda akuta sjukdomsfallen, såväl i enskild praktik som å sjuk husen, bland de fattiga och i fängelserna, uppgå sammanräknadt till 29,903. . Qvartalsuppgifterna utvisa för öfrigt följande fluktuationer inom sjukligheten: Sjukdomsfallen voro under 1:a qvartalet (Okt., Nov., Dec. 1872) 6.671. 2:a , Jan., Febr., Mars 1873) 8,886. 8:e , April, Maj, Juni ) 8.805. 4:0 , Juli, Aug., Sept. ) 6.341. Således sjukligheten högst under vintern och lägst under de egentliga sommarmånaderna, som vanligen inom Stockholm är förhållandet. De allmännaste sjakdomsformerna hafva varit: lungkatarr (8,062 fall), diarrå (4.616 fall), frossa (1,716 fall), balsinflammation (1,538 fall) och kikhosta (1,531 fall), hvilken sist nämnda sjukdom epidemiskt uppträdde i början af innevarande år och ännu förekommer i ej så få fall, dernäst luginflammation, maginflammation och enkel gastrisk feber. Tyfoidifeber har visat sig i fertsatt stigande under de 4 qvartalen; totalsumman deraf utgör 1,146 fall, hvarjemte 90 fall af typhus exanthematicus inträffat. Af skarlakansfeber ha blifvit inrapporterade 455 och af smittkoppor 255 fall. Under de nu förflatna sommarmånaderna, då diarrberna voro talrika, ha 3 fall af inhemsk kolera och 49 af kolerin blifvit anmälda. Af fyllerigalenskap ha 281 fall förekommit,