Aftonbladet – 24 oktober 1873, sida 2

hand och representant utomhus, började mrs Livingstone sitt nya värt. Hon var hvarken sjelf rädd för att lägga hand vid arbete eller fördraxsam vid andras lättja. Icke ens i sin ungdom, då utsigter och förhoppningar voro vija bättre. än hvad de sedermera blefvo, hade fru Martha visat den ringaste häg för att sitta med händerna i kors och spela rollen af en adlig godse. gares fru. Hon hade alltid förblitvit sig lik, alltid stolt, högsinnad, stundom egensinnig, alltid respekterad, vred om någon i hennes hus uppträdde med falska anspråk och klart inseende sin verkliga ställning, väl som hustru till en egendemsherre, men en egendomsherre utan förmögenhet att upprätthålla sin värdighet. Al den verksamhet och energi hon utvecklade den tid, hennes man lefde och med osäker hand skötte affärerna, fördubblades nu genom medvetandet att hon obereende höll, allt med egen hand. Tomt och ödsligt som hemmet numera före-. föll för dem som förut der sett många vänliga, glada ansigten, började dock ett allvar och en tilltagande dugliglighet göra sig märkbara äfven för främlingen. Ehura frå Martha nu som förr på eftermiddagen sart på sin vanliga plats vid gafvelfönstret och ehuru matsalen var lika hemtreflig som alltid samt grannarna icke märkte någon annan skilpad än eukedrägten, så fanne det dock en — Marget, som både med ledsnad och beundran bevitnade och skulle kunnat förtälja om det ofta hårda och ansträngande arbete husmodren utförde tidigt om morgnarna i kök och mjölkkammare, detta med en skicklighet och lätthet, så att det, enligt Margets tycke just var som en tafla att 80 Påe (Forts )