Aftonbladet – 23 oktober 1873, sida 2

ntrigstycke, hvilket det monarkiska pariiet Frankrike satt i gcen. En korrespoudsnt rån Paris till Kölnische Zeitung, hvilken genom sina föregående bref visat sig noga följa händelserna och vara väl underrättad, lemnar i sin senaste korrespondens, daterad den 18 dennes, följande intressanta framställniog af den närvarande politiska situationen i Frankrike: Händelserna ita. De delegerade, som senast blifvit afsända till Salzburg, ha varit lyckligare än sina föregångare. Grefven af Chambord har gitvit efter och beviljat allt hvad man begärt af honom, i det ban öfverlemnat åt sina anhängare att på ett så hederligt sätt som möjligt rädda skenet. Det är underbart, att nylegitimisterne jubla vida högljuddare än de rena legitimisterne, Jourhal de Paris är utom sig af glädje, under let Union visar sig jemförelsevis lugn och ceserverad. Hr Edouard Hervå, vida mer legitimistisk än hr Mayal de Suppå, ser redan Henrik V promenera i Champs Elys6es, omgifven af sönerve och ättlingarne af den som stal kronan från Carl X. TI sin ifver som nyomvänd framställer hr Hervå republikens president som vore denne synnerligen angelägen om att få salutera den nye konungen med sin lojala värja. Denna anticiperade detalj af underbarnets intåg i Paris bar gjort ett däligt intryck på Parisbourgeoisien, men framför allt ph armån, En officiös artikel i Francais skall ännu mer stegra detta dåliga intryck. Man tyckes, säger den nämnda tidniagen, inom majoriteten vara besluten att påskynda nationalförsamlingens inkallande. Alit lär ha för öfrigt bli gjordt, för att Visa landet, att det icke gifves någon medelväg mellan monarkien och herrarne Thiers och Gambettas republik. Marskalk Mac Mahon lär, påstås det, vara fast besluten att icke tilllåta, att hans namn begagnas till någon medelkombination. Detta officiösa, af hr Broglie inspirerade meddelande visar, att de moderata republikanerne icke kunna räkna på en lösning genom förlängandet af marskalkens myndighet. För öfrigt har republikens president sedan förra veckan betydligt sjunkit i den allmänna opinions. Man har utspridt, att ban unter sken cf eu låtsad opartiskhet gyansr de legitimisiiska sträfvandena. Savsadt folk vill emc!lertid först afvakta det svår, som han kowmer att gifva Lon Say och de: andre delegerade för venstra centern. (Se längre ned i denna revy.) Dessa skola, rväsom det ighr baslöts på ett möte af venstra centern, anhålla hos marskalken, att han semmankallar valmännen i de departement, som ha att välja deputerade. Om marskalken mottager Lon Say och de andre delegerade lika kallt, som de deputsrade för Seine et Oise, hvilka för samma ändamål uppvaktade honom, så skall hans popularitet lida ett betydligt afbräck. Municipalräiets och de radik:la deputerades för Paris mauifest ha gjort ett stort intryck i förstäderoa. Arbetarne sa i underteckuarne af detta mauifest de fran tida ledarne af det aktiva motståndet not församlingen, i händelse hon skulle prokkimera Heprik V:s monarki. De chefer för det radikala partiet, hvilka icke tillhöra nationalförsamlingon, äro sedan tre dagar mycket verksamma. Tanken på ett beväpnadr motständ tyckes finna allt mer anklarg. Striden skulle först börja i dspartemwenteu, och Paris följa efter men icke börja dem revolutionära rörelsen. De underrättelser, som ingå till oss frän olika departoment, äro särdeles betänkliga och det ser ut som om det blott behöfdes en gnista för uti sätta de revolutionära och antiklerikala lidelserna i ljusan låga. Om en fo kresning skulle på allvar sättas i scen at de radikale cheferne i Paris, så är det svårt atå se hvarthän detta skulle leda. Under det högerns niomannakommission fråssar i glädj., under det gaminerne i Faubourg Saiut Germain dricka champagne och haussespekulanterne på börsen vinna fabulösa summor. törberedes måhända i tysthet ett nytt 1789, ett datum, hvilket tyvärr befinner sig mycket nära 1793.Den 18 dennes infann sig en deputaticy , bestående af deputeradena Andre, Vantsaiu, Krantz, Rampon, La Caze och L6or, Say hos presidenten Mac Mahon för ä.t i en stor mängd deputsrades namn fratas,tälla co skäl, som göra det nödvändigt atr kompletteringsval genast anställas i de depart menter, som icke hafva någon representant I församlingen. Leon Sav, som förde orlet, fick det svar af presideaton, att. ministerrädet 1edan tagit sakas under örvervåsande och skulle komma till ett resultat inder en af de närmass atundanda dagarn: , nvarföre det nu föreföll honom olämplix . utt afhandia saken med en deputation. Han. bad dock L6on Ssy att närmare utveckla sin ståndpunkt i i fråga varande sak, och lenne förklarade sig bamyndigad att uttala Mt, dö ett så vigtigt algöranda föreste a som nu var fallet, var det nödvändigt .sr församlingen var fulltalig. Hvilken bety lelse borde man t. ex, fasta vid en omsös ting, om majoriteten i sjelfva verket skule a varit minoritet, i fall inga platser vririt vakanta. ILeon Say tillade, att republiens resident, som stod öfver partierna, vorie vaka öfver att omröstuingen var et; verKkigt utiryck för nationens vilja och icke illåta, att några departementer rent af olefve uteslutna. Om monarkin antogs g6tom eu sådan mauöver, skulle unsvaret dar: ör drabba presidenten, Myt Mahon uttaade icke sin personliga Ssigt, men medrgaf lock, att man lätt kunde utsätta sig för tt samma nationalförssinling, som infört nonarkien, få dagar derefter, när kompleteringsvalen egt rum, plötsligea hade en mtimonarkisk majoritet, hvilket kunde medöra beklagliga följder. Han trodde dock cke, att det var möjligt förmå partierna nom församlingen att afvakta kompletteingsvalen, som i ingen händelse kunde ega um före den 16 November. Casimir Perier har hos sig sammanka tat tt partimöte till i dag af den s. k Renion de la Republique coaser atrico, hvilken omfattar 61 medlemmar f nationalförsamlingen. Utgången, af derta nöte fvaktas med stor spännitg af den