Aftonbladet – 22 oktober 1873, sida 3

nitan för penningarna, få sitt lager snarast upprymdt. ; Men härvid möter en ganska märklig före teelse, som torde till sin riktighet blifva . erkänd, då vi framhålla den. De flesta husmödrar, som klaga öfver att det bröd af alhvetemjöl som de köpa i bagarbodarne (fran. (eka bröd, smörbröd o. d.) är så smått — . priset på hvarje sådan sort har ej undergått någon förändring — att man nästan a licke får något för de utlagda penningarne, .Järo dock sällan hågade att köpa sådant llmjukt rågbröd som fås på torgen, fastän rldet är af god beskaffenhet och innehåller mera föda, än om hvetebröd för ett lika belopp köpes i bagarboden. De ha fåtti sitt hufvod att hvetebröd måste begagnas, att barnen måste hafva sådant med sig eller köpa sådant till frukostbröd, att alla barnen i skolorna begagna sådant bröd och att det är svårt att börja med annat bröd. Många hushåll skatta derför vida mera ; I än behöfligt är åt hufvudstadens finbrödsI bagare, hvilka göra sig tillgodo det öfverltag de fått, och som allmänheten får dyrt betala. Visserligen har det påyrkats att ,bagarne skulle tillhållas uppgifva bestämda I priser för ätminstene de sorters bröd, hvilka I vanligen begagnas af den stora massan at befolkningen. Men de ha ju bestämda priser? Ösfverallt fås ju tvåskillings-, fyraIskillingsoch tolf-skillirgs franska bröd, två-skillings smörbröd, ett öres-skorpor o, 8. IV.? Det är vigten på brödet jemte priset derå som de borde uppgifva; men att dertill förpligtiga desse genom någon författning är icke möjligt, sedan skråväsendet afskaffades. Derförinnan sattes taxa på brödet; men den tiden hade bagaremästarne uteslutande rättigbet att i städerna tillverka bröd till afsalu och landtbefolkningen fick ej torgföra och försälja bröd. Det kan emellertid icke förnekas att alla de, som anse sig absolut böra köpa af det bröd, hvilket tillverkas hos bagarmästarne, äro underkastade deras godtycke. Att dessa hålla tillsammans, deri ligger deras styrka, och de ha ett kraftigt understöd i allmänhetens fördom, eller inrotade vana, att sådant bröd måste köpas som de tillverka. Emellan dem råder alls ing.n konkurrens i den syftning, att den ene söker åstadkomma billigare bröd — d. v. 8. för ett visst peningbelopp lemna större vigt bröd — än den andre. Men härvid bör likviest en ganska vigtig omständighet icke förbises, enär den har ett högst väsentligt inflytande på den brödtillverkaing, som äsiadkommes vid hufvudstadens a!la större bagerier, Sannolikt antager allmänheten, att alla restauranter och källarmästare uti hufvudstaden äro särdeles angelägva om att förse sig med det bästa och emakligaste bröd som kan åstadkommas, och att de följaktligen äro i hög grad missbelåtna med det bröd som nu erhålles, Men så är icke förhållandet. Det ligger alls icke i restauranternas intresse, att det bröd de erhålla är af bästa beskaffenbet, emedan om det så vore, skulle åeras gäster förtära vida mera just af den vara, för hvilken restauranterna icke taga särskildt betaldt, och mindre af de fö doämnen, som portionsvis liqvideras. Derföre serveras hos alla restauranter med större rörelse företrädesvis en sorts små bröl af hvete, hvilka visserligen hafva en mjuk kärna, men tillika och hufvudsakligen ett ytterst härdt skal, svårförtärligt för alla dem, hvilka icke äro utrustade med desto starkare tänder. Dylikt bröd beställes särskildt af restauranterna, i den afsigt att deras kunder skola förtära så litet bröd som möjligt. Det hårda brödet, -knäckebrödet,, som: erhålles hos restauranterna, är icke heller af bästa slag, och skälet dertill är det ofvan angifna. Vi känna med visshet, att en af hufvudstadens bagare, som drifver en ganska stor rörelse, erbjöd sig för någon tid sedan att leverera mjukt bröd, som var af särdeles god beskaffenhet. Några af de större restauränterna mottogo sådant under någon tid; men de upphörde dermed snart af den uppgifna anledning, att deras kunder förtärde alldeles för mycket af det goda brödet. Man skall måhända häremot invända, att bagarne ändå böra tillverka godt bröd; men erinras bör, att den stora gruppen at restanuranter i bufvudstaden, som icke vill hafva fullgodt bröd, representerar ett ganska stort intresse, som kan göra sin vilja gällande, och att restanranterna utgöra bagarnes största och jemnaste kunder; för att behålla dem sägcm kunder, måste bagarne underkasta sig deras vilja och föreskrifter. Här finnes således en ganska mäktig korporation, på alla andra områden af sin verksamhet konkurrerande, men icke deri att tillhandahålla gästerna det bästa bröd, som kan åstadkommas, dels emedan sådant bröd skulle minska afsättniogen af andra födoämnen, hvilka liqvideras direkt, och dels emedan brödet fås på köpets. Det liggericke heller i restauranternas intresse att taga särskildt betaldt för brödet, ty deras vinst på denna artikel blefve en obetydlighet i jemförelse med vinsten på en portion mat förtärd mera, då brödet är at mindre begärlig beskaffenhet, Då man nu vill vid försäljningen af mjukt bröd, tillverkadt af hvete, sådant som allmännast hälles till salu af bagarne, åter införa vigtsystemet, så torde nedanstående meddelande vara at intresse: En äldre man, som har godt om tid, har både I fjor och i år under olika perioder syaselsatt sig med att på vissa dagar köp bröd af samma slag — (4 franska bröd å 4 öre stycket) hos: sex af hufvudstadens förnämsta bageriidkare. Han har sedan vägt bröden både då de voro färska, nyss gräddade, och sedan de blifvit 3 dagar gamla och derunder torkade i 60 graders värme, Hans beräkningar och akttagelser hafvå lemnat följande resultat: 2KR hextdan hbäntgtan nus avmiddada ntvisada I 2 2 FT RR 4 OD TD KR kr rn KK RK KR Ng VM tm AL