Aftonbladet – 22 oktober 1873, sida 3

lek. och innehade icke lika vigt: vigtskilna den varierade mellan 3 och 7 procent; vigt skilnaden å bröden, hvar för sig, från hvarje bageri, utgjorde högst 12 procent; men då bröden, som efter första vägningen blifvit klufna och efter 3 dagars förlopp blif: vit fullkomligt befriade från fuktighet, åter igen vägdes, så befunnos de från alla bage rierna innehålla i det allra närmaste lika vigt torr brödmassa; vigtskilnaden blott 2!e procent. Han har deraf dragit den slutsatsen att bröd af lika pris, slag och benämning, till verkade samtidigt hos de ifrågavarande bagarne, innehöllo i det allra närmaste samma vigt brödmassa; vidare att den företa vigt skilnaden föranleddes endast af den olika foktigheten i brödet, och att brödets storlek, missledande för köparne, kommer frän den större eller mindre uppjäsningen. I afseende pk brödmassans qvantitet (vigt) i fjor och i år vid samma tidsperioder, så har skilnaden visat sig stor. Så t.ex, vägde 24 franska bröd, köpta hos de sex bagarne, under första hälften af September i fjor nära 16 procent mera än lika mänga bröd och till lika pris köpta hos samma bagare under första hälften af September i år, Så stor skilnad anser han icke vara betingad af priset ä hvete i fjor mot i år; men i år äro både arbetsoch vedpriserna högre än i fjor. Den nu antydda personen är en särdeles praktisk man och hans åsigter i brödfrågan synas ega stort värde. Han är full komligt öfvertygad derom, att nägra bageribolag, som bildade sig här, skulle medföra stor nytta och lemna sina delegare god vinst, naturligtvis under förutsättning att företaen väl eköttes och med tillräckligt kapital. Hans resonnement är följande: At dem som nu idka bageriyrket här hafva le fleste börjat sin handtering utan kapital och med ringa kredit. De ha nöjt sig med obeqväma lokaler eller, om de lyckats erhälla en mera lämplig, måst betala dryg yra. Mjölet ba de i början måst köpa i mindre partier och på kredit, äfvenså i afeende på andra rudimaterier för tillverkringan. De ha bemödat sig att producera sodt bröd, som snart blifvit begärligt; deraa illverksing har ökats, de ha kunnat inköpa panmäl i första hand ocn sjelfva låta verktälla förmalningen, eller köpt mjöl i något törre partier med kortare kredit. De ha fter hand kommit i allt bättre ställniag, ch det är lätt att uppgifva flera som börat med tomma händer,, men som nu äro örmögne män. Dä så är förhållandet, hvarör skulle ej väl skötta bolagsbagarier med illräckligt kapital från början kunna löna ig? Då stora bryggerier, ställda på aktier, å ganska väl, om de skötas af skickligt ch redbart folk, hvarför skulle ej äfven l: agerier, ställda på aktier, kunna skötas äl?