Aftonbladet – 21 oktober 1873, sida 3

sätt, Kvarpå en af akademiens ledamöter, bruks patron von Celsing, skött sin koladugård sedan 1838. Han hade till kraftfoder anväsdt mäskad blandsäd och mäskad potates och hade med denns utfodring fått god afkostning, god mjölk sam friska kreatur. Ett vilkor, för att nämnda mä skade kraftfoder skulle medföra god verkan, vor dock att det ej finge surna. Som vi iförsta rum met bland kraftfodren måste ställa spannmål, hade tal. ansett sig nu böra omnämna hvad hr von C meddelat. Huru vigtig den kemiska analysen än vore, måste man dock hufvadsakligen hålla sig vid de praktiska försöken, huru olika foderäm nen verka på den lefvande organismen, och ut tryckte derför den önskan, att vid t. ex. Alnarp och experimentalfältet försök med olika kraftfo der för utrönande af deras smältbarhet m. m. an ställdes. Såsom exempel på hura olika slags näringsämnen kunna hafva olika verkan, ehurn deras kemiska sammansättning är lika, omnämnde tal. slutligen, att palmolja lemnade ett hårdt och rapskakor ett mjukt smör, samt att man i Dan: mark kommit till det resultat, att man genom en lämplig behandling af dessa slags ioder kunde erhålla sådant smör man önskade Sedan k. sekter 4. Odelberg afegen erfarenhet vitsordat nyttan af potates, beredd till foder efter samma metod. som hr von Ce!sing ahvändt, samt, i anledning af hr Bergstrands yttrande om dranken, med stöd jemväl af den erfarenhet. han som jordbrukare förvärfvat, intygat. att få foderämnen gåfve så kraftig mjölk som denna, om den nemligen vore af god beskaffenhet och ej surnat meddelade hr Arrhenius en redogörelse för ladugårdsskötseln på Väderbrunn, af hvilken redogörelse frawgick, att egaren at denaa ladugård genom en konseqvent och ändamålseniig bebandling kunnat förbättra en i sig sjelftföga utmärkt stam, så att den numera lemnur djur, som så lik vade dem af Ayrshireracen, att de derifrån näppeligen kuade skiljas. Det andra och sista öfverläggnisgsämnet angick sättet, huru skor lättnst, säkrast och billigast uppdrages. Denna Ir des af jägmästaren Bj) intressant före vi tillåta os8 att i allra störata korthet ceh antydningsvis redogöra. Und:r vira nu varavde förhållanden vore vi för upidragande af skog hufvudsakligast hänvisada till sjelf sidd. Vi måste stälia alverkningen rå, act Senom densamma möjlighet bereddes uit få skog igen, och derför gvarlemua fröträd. Som tallen och granen häde holt olika foördringar för att kanua trifvas, borde ett olika sörfaringssätt användas, För tallen, som ilskade ljus, borde sådast beredas genom att endast lemna ett färre sntal fröträd qvar (5 å 6 på qvadratrifven) Granen be öfde skugga och således flera fröträd (afständet mellan de yttersta grenarne finge ej vara mera än 10 då 12 högat 14 fvt) Merendels bestode dock skogen af blandad gran, och Gå fings men söka oå äg.mellan de begae olika sätten att vå till väga, För behandlingen under växan let lemaade också tal. enkla och lättfattliga regler Bart lofvade att vid näst sammansräde hålla ott föredrag om sättet för ordnad skötsel af löfskor. Sammanträdet afslö:s kl. 9 på aftonen, (nn RÅ