nom kära, vördnadsvärda mor, hvars lugna hem och bergning det stod i Huntleys makt att betrygga. Skulle han våga allt, för att vinna allt? Frestaren gömde det leende landskapet för Huntleys blickar och visade honom det främmande vilda landets obrutna bygder; boskapshjordar och herdar, hans enda sällskap, och kojan i urskogen, hans enda boning. Hembygdens Jljufva dalar, berg och floder! Älskade vänner, dyra band — att lemna allt detta! — Der uppe, på höjden höll Huntley råd, medan selen i ren oeh fridfull glans lyste öfver Norlaws vackra ängar och åkrar. TJUGUFÖRSTA KAPITLET. Tror du att jag skulle kunna lida en sådan tanke? utbrast fru Martba med liflighet; du, Huntley Livingstone, som har sett mig alla dina dagar, hur vägar du tänka att din mor, till vinnande af egen fördel, kan vilja skada dina utsigter för framtiden? Är sådant mig likt? Skulle någon menniska mera än du töras föreslå mig nägot dylikt? Fra Martha stod midt i rummet och stödde sin ena hand på bordet. Hennes ögon, som lyste af smärta och harm, rodnaden på hennes kind, uttrycket af bedröfvelse i hennes ansigte, — allt vitnade om huru föga hon ingick på det sjelfförsakande beslut Huntley hade fattat. Det fanns ingen uppoffring i verlien som hon icke gerna skulle underkastat sig för sina barn, men att som nu finna sig sjelf vara den, för hvilken uppoffringen skulle göras, att hon skulle vara ett hinder för sonens framgång, hon, en person att draga försorg om, detta måste häftigt och bittert gräma en mor med fru Marthas stolta sinne, Hon kunde icke