NESSER Tr fruktan, om hbans förslag angående testamentet — om hans synbara, gradvis stegrade rädsla; men det enda Huntley fasthöll i sitt minne häraf, var att familjens ekonomiska ställning åter blifvit mindre hopp lös. OCassilis, som såg att den unge mannen var försjunken i tankar och icke egnade någon uppmärksamhet åt hvad han sade, tog visligen sitt parti och lemnade honom, sedan han änpnu en gång nppmanat honom att hålla krigsråd. Då Huntley blifvit ensam, tryckte han ned mössan öfver pannan och började med raska steg gå upp till toppen af höjden. Han drog knappt ett riktigt andetag, förrän han var uppe på högsta punkten af den bördiga sluttning, hvarifrån han i fjerran kunde skönja Melroses grå torn och Tweed, hvilken lik ett silfverband krökte sig nedanför Eildons blånande toppar. Detta landskap lyste för hans blickar i hela zommardagens färgprakt och vid hans fötter låg Norlaw med sin enkla bostad och sitt slott i ruiner, hans moders hem — och hon var enka. Huntley stod alldeles stilla, fördjupad i tankar och öfvervägde i sitt sinne sin rådgifvares ord. Att vinna Melmar med alla dess rikedomar och dess inflytande på orten, eller att förlora hvad som ännu återstod af Norlaw, detta gamla stamgods och hem för hans slägt, derom gällde det att fatta ett beslut. En strid, icke mindre stark, emedan den var outtalad, började inom det unga, kraftfulla, ärelystna sinnet, medan han lät blicken sväfva öfver dalar och höjder. På båda sidorna stod en qvinna, på den ena, en okänd, färglös skuggbild, trängande sig mellan honom och hans seger, färdig att rycka priset ur hans händer sedan det väl var Vunnit; på den andra, hans egen, ho