Aftonbladet – 14 oktober 1873, sida 3

Rättegångsoch polissaker. Våldsam behandling. I Blekings-Posten hberättas: Smedsgesällen Johan Svensson från Gredby blef den 2 dennes så svårt misshandlad af sin förre husbonde, J. Lundberg på Johannishus, att döden följde ett par dagar derefter. Om farloppet häraf har vederbörande kronolänsman afgifvit följande rapport: J. Svensson, som sedan 2 år vistats hos smeden J. Lundberg, men nyligen tagit tjenst hos Sven Åkesson i Gredby, begaf sig den 2 dennes på eftermiddagen till Lundberg för att afhemta åtskilliga qvarlemnade perssdlag samt tillika afferdra honom sin arbetsiqvid. Vid den ordvexling som härunder uppkom ute på gården tilldelade Lundberg med en mejsel med skaft J. Svensson dels ett slag vid venstra örat, så att han föll omkull, dels flere slag å Kroppen. Sedan Svensson derefter uppstigit och på Lundbergs trappa kopsamlat en del klädespersedlar, dem denne utkastat, begaf han sig i sällskap med sin skjutsbonde åkande till Gredby. Under vägen klagade ban öfver den svåra misshandling, som tillfogats honom i hufvudet. Hemkommen, intog han genast sängen. med venstra örat blödande och plågad af häftig hufvudvärk. Derefter inträdde yrsel, som oafbrutet fortfor till den 5 dennes på morgonen, då han afled. Å liket verkställd läkarebesigtning har gifvit vid handen att det våld som tillfogats honom i hufvudet vållat hans död. — Straffvärdt okynme. I Sköfde Tidn. läses: Förhör hölls i måndags å härvarande rådhus med trenne, minderåriga pojkar, arbetskarlssönerna Olsson, Larsson och Ljus. tilltalade för det de len 24 sistl. September vid middagstiden å jernvägsskenorna i närbeten af staden npplagt grus och sten kort före ett då väntadt bantågs ankomst. De tilltalade erkände, och uppgåfvo att de, med inledning af Larssons uppgift att det smälde: vårdt som ett skott om ett tåg gick öfver och srossade på skenan liggande stenar, börjat uppplocka grus och sten på båda skenorna, dervid lock Olsson och Ljus, som gemensamt plockat Jå den ena skenan, före deras bortgång orttavit de stenar de pålagt, hvaremot Larsson låtit ina stenar qvarligga för att få höra smällen vid leras krossande. Hans lättsinniga och brottsliga låd blef dock förhindradt, emedan banvakten frisk lyckligtvis ankom till stället, när de höllo ;å att aflägsna sig, och bortsopade stenarne. Den istnämnde uppgaf vid förhöret, att stenarne vait upplagda till sådan mängd och på så lång träcka. att han befarar att tåget hoppat ur spået om hindret ej blifvit undanskaffadt. Då ingen f de tilltalade ännu fyllt 14 år och således ej ippnått den ålder att de för ifrågavarande grofva rott kunde såsom fullmogna personer straffas. örklarade rådhusrätten, att de för sin om grof anart och okynne vitnande förbrytelse, skola, i lärvaro af någon utaf polistjenstemännen i stalen, med kraftig aga ai föräldrarne rättas.