Aftonbladet – 14 oktober 1873, sida 2

— Musik. Hoerolds berömda opera Duellen (Pr6-aux-eleres) gafsy efter nära iyrije årig Hvila, i går ånyo å Stora teåtoin. Af. ven i detta sitt sista cch bästa verk för scenen, hvilket hos fransmännen åtnjutit en ofantlig popularitet, visar sig maestron icke så synnerligen rik på stämningsfull, hänförande melodi, men dess mer förträfflig ibehandlingen af ackompanjeroanget, hvari djerf rytmik och förfinad elegans ständigt äro förenade. Karaktererne tecknade han temligen mätt, men i skildringen af sitnationer var han en mästare. Hans kompositioner äro vid förata åhörandet icke på längt nå? så anslåendö som t. ex. Atöbers, ihen inha betydligt genom närmare bekantskap, enär de äro utarbetade med syanerlig omsorg och oomtvistlig talang. I gär vunno åtskilliga nummer bifall, men icke egentligen de bär sta. Fröken Moe framrdpades efter TIsabelles koloraturaria och fröken Söhrling, som med mycken förtjenst gaf Nicettes roll, skördade efter kupletterna i tredje akten lifligt erkännande. Hr Arlberg gaf en karakteristisk och helgjuten bild af den fruktansvärde dnellisten Comminges. Det vackra violinsolo, som inleder andra akten, utfördes af hr Meyer med mycken finess. Kapellet anfördes af hr Dente.