Aftonbladet – 13 oktober 1873, sida 2

i Proussen upptager striden mellan statsmyndigheterna och den del af det katolska presterskapet, som icke vill underkasta sig d2 nya kyrkliga lagarne, till den grad allmänhetens uppmärksamhet, att till och med de förestående landtdagsvalen för densamma träda i skuggan. Det är isynnerhet i konflikten mellan statsmakten och det katolska presterskapet primus i Posen, erkebiskop Ledochowski, som intresset af denna strid koncentrerar sig. Erkebiskopen har rödan flere gånger blifvit stämd för rätta, derför Stt han trots regeringens protester anställt en visg Baranecki såsom vikarie vid kyrkan i Czarrikan och presten Wendland som sockenprest i Schriramw. Dean 7 Oktober var han ånyo stämd för rätta. Etttelegram af detta datum från Posen berättar: EBrkebiskopen infann sig icke heller dehnå gång, och at de anställde Vikarlerne hade endast Wendland infonnit sig. Sedan kretsdomstolen konstaterat den rättsvidriga utnämningen af vikarier, dömdes: erkebiskopen — i betraktande af att han redan den 28 Augusti blifvit dömd till 200 thalers böter — till en ökad plikt: at 600 thaler eller fyra månaders fängelsb. På sama tid som Ledochowski anställdes år 1865 Melchers såsom erkebiskop i Köln. Äfven denne här redan under längre tid varit i konflikt. med statsregeringen. Enligt Deutsche Reichszeitung ha icke färre än 16 processer blifvit inledda mot Melchers på grund af olaglig anställning af prester. Ett telegram af den 8 deiines berättar dessutom att regeringen har tillslutit det augustinianska kollegiet i Goesdank (i Minsterlandet). Äfven i Hannover har det kommit till konflikter med presterskapet i an ledning af besättandet af underordnade and liga embeten, och i provinsen Hessen hå fyratio protestantiska prester af den orto doxa riktningen protesterat mot det nyorganiserade konsistoriet i Cassel, hvilket motstånd redan blifvit straffadt med böter öch enstaka afsättningar. Döån kyrkliga striden antager för hvar dag allt större dimensioner. Den af de tyske gammalkatolikerne valde biskopen Reinkeus aflade den 7 dennes inför kultusministern trohetseden till kvjsa ren och eden att lyda lagarne, Genom denna akt är hån erkänd af staten och iklädd samma prerogativer som de andra biskoparne. Kultusministern Falk höll vid detta tillfälle ett tal till biskopen, i hvilket han förklarade, att gammalkatolikerne med fall rätt förvärfvat statens skydd, så myc. ket mer som de icke vägra kejsaren hvad kejsaren tillhörer. Formuläret för biskopseden hade blifvit ändradt så till vida, att här icke talades om någon ed till påfven och att lydnaden mot statens lagar erkännes utan förbehåll. Kultusministern gaf samma dag tilt den nye biskopens ära en middag, till hvilken alla de i Berlin näv varande ministrarne vord inbjudne. Spenersche Zeitung uppgifver, att den nya församlingens allmänna synod ämnar begära samma stadfärtelse af sin rätt hos regeringarna i Baiern, Baden och Hessen Darmstadt. Likasom underrättelsen om konung Victor Emanuels mottagande i Wien öch Berlin väckte allmän glädje i Italien, så har äfven konungen och hans ministrar vid sitt återvändande blifvit mycket väl mottagne, emedap. italienarne i det nu anknutna goda förhållandet till Tyskland och Österrike se en väsentlig borgen för sitt fädernesländs framtida trygghet; Döt är också mycket karakteristiskt, att den forna oviljan mot tyskarne och allt som var tyskt lemnat rum för en motsatt stämning. Vid alla tillfäl len, der musik förekommer, begäres den ty. ska och den österrikiska nationalsången och båda helsas med starkt bifall. I Itaien såväl som i Frankrike tror man, att i Berlin träffats bestämda aftal för atvärjandet af ett klerikalt fälttåg för påfvens återinsättande i hans verldsliga makt, och den tanke, som man änbu för få år sedan skulle ha afvisat med indignation, att Ivalien kunde komma att stå i vapen mot Frankrike, med ; len tanken gör mån sig nu förtrogen, väl till märkandes endast till sjelfförsvar. För vittringen öfver de franske klerikales an språk fick vid festligheterna den 20-Sep;owber (till minne af Roms intagande år 1870) ett lustigt uttryck, i det ungdomen bittida på morgonen tågade gerom gatorna och väckte de klerikale med ropet: Fransnännen kommal och derefter fäste på husvortarne utklippta pappersfigurer, förestälande franske soldater och påflige zouaver. Både denna dag och den 3 Oktober, trekra. lagen af folkomröstningen i romerska om: rådet, högtidlighölls bäde af myndigheterna och af invånarne under det naturligtvis de lerikale genom adresser och audienser i nassa uttalade för påfven sitt medlidande ch sin oföränderliga trohet. Den storal! kolfest, som den. 20 September hölls pål? Japitolinm med premieutdelning till flitige)S? arn, har haft till följd att de munkar och ? unnor, som voro angtälde vid stadens störa arohus (med öfver 1000 barn) allesamman lifvit afsatte, emedan de vägrat att ininna sig vid festen, och emedan barnen, fter att ha kommit tillbaka derifrån slitit; e utdelade prismedaljerna från bröstet och stället ditsatt Piag TX:s bild. Under det ä luminationen samma dag på aftonen till t törsta delen företogs af kommunen och enast omfattade Capitolium, Corso och de llmänna byggnaderna, var illuminationen en 3 Oktober af mera privat karakter, och )! an fick dervid tillfälle att iakttaga, att Il och med i sådana qvarter af staden, som irnämligast bebos af de lägre folkklasserna ;h der man förut fann de starkaste symatier för påfven, ett lifligt deltagande vide sig, under det att endast gatorna i närsten af Vatikanen, der de flesta husen till öra de andliga stiftelserna, voro mörka. wvånarnes eller åtminstone medelklassens ämning gaf sig för öfrigt redan för ett iw månader sedan ett mycket klart uttryck M d municipalvalen der de liberala kandida-s! ene valdes med öfverväldigande pluralitet. 1! å detsamma vär fallet äfven i andra stä li r uti f. d. Kyrkostaten samt i Neapel, der kierikale vid föregående val fått en dello sina anhängare valde, är detta ett tecken 5, I att det inflytande, man -tillskrifvitpre ja Prskapet just på grund af de föregående jte len, i sjelfva verket endast är ringa och ta a KE mn j j TVN f d v e MM