Aftonbladet – 11 oktober 1873, sida 3

— Jernvägstrafikstyrelsen och kammarrätten Ett ärende af en viss allmän betydelse har fö icke längesedan dragits under K. M:ts pröfning af Åfernvägstrafikstyrelsen. Styrelsen för statens jera vägstrafik anhöll nemligen att nämnde sty. relse och de styrelsen underlydande tjenstemiän hvilka hade utsnordningar sig anförtrodda. måtte befrias från skyldigheten att vid fullföljande hos KE. M:t af talan emot kammarrättens wislag i mål, rörande öfverrevisionsdepertementets an. märkningar vil styrelsens räkenskaper, fullgöra berörda utslag innan dessa vunnit laga kraft elle; blifvit af K. M:t fastställda. Det syntes icke styrtilsen af behofvet påkalladt eller öfverens: stäm ma med billighetens fordringar att, medan beslu:ten voro på K. M:ts pröfnaing beroende, sty. relsen nödgades hafva belopp, mångdubbelt öfverstigande de årliga löneinkomster. styrelsen af staten ig sere deponerade hos andra, att blott en rings bråkdel af de många millioner, hvilka af stynelsen förvaltades, uppginge till belopp, hvars nedsättande skulle för styrelsens ledamöter vara. om än icke omöjligt. dock i alla händelser före nadt med verkliga svårigheter och kännbara uppoitringar, samt attstyrelsen derföre med stor oro en otsåge framtiden och attförhållandet vore i det å ärmaste enahanda för ofvanbemälde, styrelsen umverlydande tjenstemän. amwmarrätten svarade härpå: attsky!digheten att nedsätta beropp, som genom kammarrättens utslag i anmärkvingsmål blifvit ålagdt till betalning, hade sin grund i allmänna lagen, hvarest uti 30 kap. 5 2 rätvegångsbalken bestämdes, huru det. som dömdt vore. skulle utgifvas. innan rät tegångssak hos K. M:t fullföljdes; att med tillJampning af detta-legrum. uti besvärshänvisningarne i kammarrättens, utslag i mål af nämnde beskaffenhet föreskrift städse meddelades om behörigt nedsättande af hvad genom utslaget blifvit ådömdt; att lagens förevarande stadgande såJedes vore gemensamt för alla, som hos K. M:t sökte ändring uti öfverrätts dom, vid hvilket förhållande det vore föga förenligt med likhet insför lag, om i ofvanberörda hänseende något unslantagsstadgande, på sätt som blifvit ifrågasatt, kommer att ega rum till förmån för trafikstyrelsen och de denna styrelse underlydande tjensten vin; att om, såsom styrelsen förmält. fullgörande t af kammarrättens ifrågavarande utslag vore för styrelsen och dess underlydande förenadt med svå, igheter och uppoffringar, sådant härflöte, ej af bi förda lagstadgander utan af styrelsens och dess :;enstemäns uppfattning af sättet för användandet f om händer hafvande, staten tillhöriga medel; art den omständigheten att, såsom händelsen vore med trafikstyrelsen, en förvaltnings myndighet 1 Srfogade öfver större medels -belopp ch hade sig a Uvisad vidsträcktare verkningskrets än en apnan ss dan myndighet samt att räkenskaperna. för det större förvaltningen vanligen förorsakade flera tamärkningar än dylika räkenskaper af mindre o1stottning icke rimligtvis borde förenleda att till fuwdel för tjenstemännen vid den betydligare och eåledes med större ansvar förenade förvaltninge.u. undantag beviljades från skyldigheten att ställa Sig till efterrättelser allmänna föreskrifter länduwnde till att bereda sta ten möjligast största visshet, att godtgörelse icke skulle uteblifva-för förluster. Mpkömnå genom felaktigt handhafvande af slik förvaltning; att till sådana säkerhetsåtgärder äfven vore atthänföra tillämpningen af 30 kap5 2 rättegångsbalken, hvilket lagrum jemväl afsåge att i möjligaste måtto förekomma rättegångars obehöriga förlängning; samt att i händelse den ifrågasatta befrielsen vunnes af trafikstyrelsen och dess tjenstemän, sådant skulle hafva till följd, ej allenast det statens säkerhet att erhålla ofvanomförmälda godtgörelse i väsentlig mån förminskades, utan sannolikt äfven att anspråk på tillgodonjutande af enahanda undantagsförmån. med lika skäl som nu af trafikstyrelsen. snart no; väcktes af och till än ytterligare men för staten. svårligen kunde förnekas öfriga tjenstemän, hvilkas medels redovisning granskades i öfverrevisionsdenartementet. K. M:t fann på grand af dessa skäl trafikstyjen framställning ej till någon åtgärd föranleda. — Stuterierna och landtbeskällardepöterna. Såsom kändt är, beviljade senaste riskdag 50,000 rdr till inköp af afvelsdjur för stuterierna och land:tbeskällardepöterna. K. M:t lärer nu hafva bifallt stuteriöfverstyrelsens förslag till plan för medlens användning Stuterikommissionen har uttalat sig för, att hästar af Anglo-normandisk race, såsom grofva och starkt byggda samt passande båvle till vagnsoch arbetshästar, skulle, jemte de redan här fördelaktigt kända norska ästarne, vvpfylla fordringarne på en god arhetshäst. LIA af de behöfliga bästarne skulle redan försiggå i höst, då hästar billigast uppköpas hösttiden, samt hingstarne, kunde begagnas nästa vår under betäckningstiden. hvarigenom kunde erhållas ett helt års produktion under den mest gynnsamma hästkonjunktur, som i Sverige förekommit, och hafva ledamoten i stuterikommissionen öfverstelöjtnanten m.m. C. Th. L. Platen och grefve E. C. A. Piper blifvit anbefallda att skyndsamt begifva sig till England