dag EUorba Lelopglaem fU1ade VIBLIBATY UM dragelser, tsen först två eller tre månader derefter kaa man lära känna närmare detaljer genom tidningarne, och under tiden hinner intresset helt och hället afsvalna. Man sysselsätter sig i stället så mycket mera med sina egna förhållanden. Den förflutna månaden har varit skördemånad, och det synes, som om invånarne hafva skäl att vara synnerligen nöjda. Sommaren har varit ovanligt regnig, och allt eger i följd häraf den frodigaste grönska och fruktbarhet. Vinskörden har gifvit rikligt i de flesta trakter, och rörande fruktskörden erhåller man det bästa vitnesbörd vid en vandring genom the Market, en vidsträckt byggnad, ionehållarde rymliga pelarsalar, som äro säte för den förnämsta frukthandeln. Här är det ypperligaste tillfälle att studera hvad Australien förmår att frambringa, och man finner i korthet sagdt alla möjliga slag; af tropikernas arter växa en del endast i Queensland och äro derifrån importerade, samt Nordeuropas för oss välkända äpplen och päron måste delvis hemtas från Taemanien, men detta är endast undantagsfall; New South Wales klimat tyckes passa för allt och alla. Vackert och intressant är det utan tvifvel att se de mångfaldiga frukterna af en rik skörd, prydligt anordnade och utstälda; dock är det af vida mera intresse att se allt i dess växande tillstånd. Höjderna kring hamnens södra strand kallas i dagligt tal vanligen trädgårdarnax, och här äro stora och vackra enskilda anläggningar belägna, många ovanligt vackra, dock öfverglänsas de alla af botaniska trädgården. Denna är något utomordentligt och har uppnått sitt närvarande praktfulla utseende genom förening af gynnsamt klimat, vackert läge och osparda kostnader. Botaniska trädgården består af tre afdelningar, af hvilka den största och vackraste är anlagd såsom en promenadpark längs kusten af Port Jackson. Något högre upp är den egentliga botaniska afdelningen och i sammanhang med denna en zoologisk. Den senare afser att framställa de för Australien egendomliga djurarterna, och här sola sig pungdjuren i det frodiga gräset, och de svarta svanorna simma i kanalerna, Äfven för växtriket har man valt samma uppgift, nemligen att i främsta rummet anskaffa de för Australien och Söderhafsöarna egendomliga träd och plantor, dock finnes tillika en rikhaltig samling från alla delar af verlden, särskildt från Kina och Japan. Allt växer upp med en förvånande hastighet; efter 35 år är ett träd ofta fullväxt, och de nyaste anläggningarna förefalla redan efter få år fullt utvecklade. Skugga ir i allmänhet svårt att erhålla, och den stora parken vid viken är den enda del, som skänker ett tillräckligt och fullständigt skydd mot solen. Här bland de löfrika fikonträlen och de tätt hopade bambuträden är ock Sydney-boarnes älsklingspromenad. Sistlidne söndag var en varm och solklar lag. På e. m. föll det nästan af sig sjelf utt söka svalka i den skuegrika trädgårlen: hvilket lifligt hvimmel! Folk från alla lelar af verlden, af olika färger och racer jöto här tillsammans af den herrliga somparaftonen och den vackra parken. Jag paserade inoni få minuter den ena egendomliga sruppen efter den andra. Här kommo några jerrar och damer; herrarne voro negrar, de oro högst elegant klädda och uppträdde åsom fullständiga engelska snobbar och vängde med sina små sprättkäppar, grinade ned sina stora, hvita tänder och voro så tterst artiga kavaljerer. Mera anspråksöst uppträdde kineserna; de flesta buro sina anliga kulörta blusar; man såg dem alltid ör sig sjelfva, troligen emedan de af gam: halt föredraga att isolera sig. Största uppvärksamheten tilldrog sig snart en skara f 20—30 infödingar. De fleste voro s. k. (ustralnegrer från det inre af fastlandet, må, kolsvarta, med ulligt bår, stora läppar ch rödaktiga rinnande ögon. Några voro f helt annan race med rakt hår och grant atuerade, invånare från någon af Söderafsöarna. Efter de öfriga gick en lång man, om borde en alldeles egendomlig typ: långt akt hår, mörkbrun by samt öron och näsa örsedda med besynnerliga prydnader under orm af ringar och långa pinnar. Hans ron voro tillika sönderskurna och uttöjda de mest besynnerliga fasoner, som visade ans missnöje med den form naturen gifvit em. Hvad som mest tycktes roa dessa naurmenniskor var aporna, och dä de stodo er och beundrade dessa, föreföllo de nästan nderlägsna; apornas ögon lyste af glädje ch liflighet, när de uppfångade och äto de e talrika persikor, som tillkastades dem, å deremot deras åskådare, infödingarne, tändigt blickade lika dystert och svärmoigt utan att någonsin förändra en min eller isa ett småleende. Skygga smögo de fram and i hand mellan buskarna likasom förkrämda vilddjar, hvilka plötsligt blifvit irflyttade midt i menniskohvimlet. Snart irsvunno de undan allmänhetens Dyr kna blickar, som ständigt iakttagit dem, sh hvaraf jag kunde förstå att deras uppädande här var något ovanligt äfven för wstraliensarne. De unga damerna ryckte axlarna och de smK barnen visade en sterlig förskräckelse för de okända, hbemnnerliga främlingarne. Det märkvärdigaste af det, sem inträffat der den förflutna månaden, är utan tvif1 det häftiga regn, som fallit under de B senaste dagarne. Enligt uppgiftaf härrande astronom hr Russell skulle den 25 ebruari inom 7 timmar hafva fallit en regnängd af 8 tum och under loppet af de 2 naste dagarne 16 tum, d. v. s. nästan lika ycket som nederbörden i Stockholm unr ett helt år. Verkningarna af regnet ro förfärliga. I Sydney blefvo de flesta stor alldeles upprifna och ofarbara. På ånga ställen äfven af de bäst bygda hun skadades taken, och regnet inströmmade boningsrummep, Vid George-street fyldes . många ställen källrarne med vatten, och re af de förnämsta köpmännen fingo sina tydliga lager förstörda. Botaniska trädirden härjades till den grad af vattenflöt, att det enligt de afgifna redogörelserna rdras 12 månaders arbete för att kunna erställa densamma i dess forna skick. Oväet sträckte sig från söder till norr utefr större delen af kusten, och landsortsningarna beskrifva dess verkningar vidt h bredt. Mindre tillförlitliga blifva uppfterna, då de röra främmande ställen och delas: det berättas. Så t. ex. har en en landsortstidning hört, att regnet i rdney varit så häftigt, att flere hus blifvit rtsköljda och spårlöst försvunnit. — En;t hr Russell har ett dylikt häftigt regn lrig förr inträffat i Australien under den I, som iakttagelser här blifvit gjorda. Klimatet i Sydney är sommarmånaderna, ee.—Febr., vanligen ganska varmt, ofta kring 409 C. Denna sommar har dock rit helt olika. Under den förflutna måiden har jag aldrig observerat högre än P, men luften har det oaktadt varit qvaf h tryckande, i synnerhet de senaste två ckorna, till följd af heta, osunda landtndar. Dylika pläga understundom blåsa d denna årstid. men vanligen hlatt för ån