AN Från en reså till Australier (Bref från en resande Jandsman.) 3. Sydney den 27 Febr. 1873. (Stadens läge, storlek och titseende. — Parlamen kongress. — Skörden. — Botaniska trädgå den. — Folklif. — Tropiskt regn och kl matiska förhållanden.) Det, som i främsta rummet utmärke Sydney, är dess vackra läge på höjdern kring en djupt inskjutande vik, som bilda en naturlig hamn. Denna, vanligen katla Port Jackson, påstås vara den bästa i veri den, och, om ock detta är ej förhållandet, tord dock dess ypperliga beskaffenhet vara orsa ken både till den stora handelsstadens först anläggning och ännu mer till dess hastig: tillväxt. Det är nu ungefär 100 år, seda kapten Cook landade här och gjorde sin: första upptäckter i sällskap med vär lands man dr Solander. Den lilla viken söder on Sydney var fältet för deras undersökningai och erhöll i följd af sin rika flora namne Botany Bay, och dess södra udde bär efte sin upptäckare namnet kap Solander. Häl anlades för ungefär 80 år sedan den först: förbrytarekolonien, som snart derefter flyt tades till Sydbvey. Från denna obetydlig: början har staden hastigt utvecklat sig och är för närvarande ett slags hufvudstad fös hela Australien. Dess folkmängd harisyn nerhet de 10 sista åren hastigt ökats och utgör nu 140 000 invånare. — Inloppet till hamnen utmärkes af 2 höga klippor, norrsa och södra hufvudet, och då man inträdf genom denna jätteport, öppnar sig med ens utsigten öfver den djupt inskjutande viken med skogbeväxta, leende stränder, öfversål. lade med ett oräkneligt antal täcka, syd: ländska villor. Hamnen sträcker sig om. kring 10 mil inåt landet och är uppfylld af vikar och uddar, mellan hvilka det hvimlar af ångbåtar och segelfartyg. Småningom framträder på höjderna i bakgrunden den ena stadsdelen efter den andra. Inseglingen till Sydney påminner lifligt om Stockholm från Saltsjön, och med afseende på storlek, läge och de vackra omgifningarna erbjuder vår hufvudstad många jemförelsepunkter med drottningen af Stilla hafvet, hvilket stolta namn invånarne tillägga sin beprisade stad. Vid första vandringen kring gatorna ger allt intryck af en europeisk hufvudstad. och öfverallt visa sig samma lyx och lif, dock tillika något så helt och hållet nytt från det största till det minsta: man ser en engelsk stad i ett sydländskt, nästan tropiskt klimat. Hästryggen är det fortskaffningsmedel, som mest begagnas, och sadlade ridhästar finnas att tillgå i gathörnen i stället för våra åkaredroskor. Afstånden äro ofta ganska betydliga, emdan olika stadsdelar blifvit uppbyggda efter hand och äro åt skilda icke blott genom parker och trädgårdar utan äfven stundom genom betesmarker på höjderna. Äfven i de tätast bebyggda stadsdelarna finnas stora blommande nerieträd och tårpilar, under hvilkas skugga ar betaren sitter och förtär sin sydländska mål tid af frukt och kolonialvin. Gatorna äro skådeplats för allt: här ligga folk och sofva midt i solskenet, här gå getterna och beta, stundom äfven hästar och kor. I allmänhet kan Sydney sägas vara väl bygdt; dock finnas endast få hus, som kunna kallas praktfulla, de förnämsta belägna vid stadens hufvudgata, George-street. För närvarande råder mycket lif och rörelse med anledning af att parlamentet för New South Wales är samladt, och tillika en interkolonial kongress härstädes sammanträdt. Den senare drager dock uteslutande uppmärksamheten till sig, och tidningarna äro uppfylda af redogörelser för densamma. Dess beslut i flera vigtiga frågor afvaktas med mycken spänning och äro af sådan vigt, att kongressens sammanträdande enligt Mor ning Herald gör epok i Australiens historia. Sydney har såsom den äldsta staden under tidernas lopp blifvit en medelpunkt för de sju kolonierna. När man derföre bildade bolaget för de stora postångbåtarna mellan London och Australien, blef Sydney utsedt till station för de samma. Dagens stora fråga är nu, huruvida staden skall få behälla denna rättighet, som på det ifrigaste bestrides af dess rival Melbourne. — En unnan fråga är, att kunna anordna en liflisare förbindelse med Europa. Hittills har post afgått och anländt endast en gång hvarje månad. Olika förslag äro bragta ä bane: lels att utbyta den gamla vägen öfver Inlien och Egypten mot den 1000 mil kortare öfver Goda Hoppsudden; dels att kter söka ;ppna en regelbunden postlinie öfver New Aeeland och San Francisco, samt slutligen utt öppna en ny postväg från Queenslands ufvudstad Brisbane norr om Australien. Detta sist nämda företag har just i dessa lagar blifvit antaget, men ännu är ej kändt buru snart det kan verkställas. Förvånande är huru föga intresse man här hyser för europeiska förhållanden, och det kan endast förklaras såsom en naturlig följd af den obetydliga förbindelse, som hit——L ERE RR RE