slump utan val äf väg. Dethände t. ex. flera gånger, att vi timtal fratägingo på en ytterst svår terräng oaktadt vi, då luften tillfälligt vis lätthade, upptäckte, att vi hade jemna lisfält tätt bredvid oms. ) En mängd isbjörnar syntes under vår öfI verfärd och nästan öfver allt var isen ge; jnomkorsad af björnspår. Äfven denna öds liga isterräng utgör således ett tillhåll för : vertebrerade landdjur, oaktadt man har svårt latt förstå anledningen, hYarföre björnen med I förkärlek tyckes uppehålla sig härstädes, då hvatken några skälhäl eller några lefvande djur, som kunnat utgöra föremål för björ.pnens jagt, syntes tilll Eget var att se den Jomsorg, med hvilken björnen väljer den lämpTligäste och minst besvärliga vägen, undvikande stora iskäst och allt för djupa snö; I drifvor — ifall ej drifvan är af stormarne I tillräckligt packad för att bära dess tunga II men på breda labbar stödda kropp. Då såIsom ofta var fallet isdimman hindrade oss Jatt sjelfva letå ut den fördelaktigaste vägen -Joch björnspår förefutinös i riktningen för Tvår färd, följde vi derföre deess mången gång långa stycken och funno oss merendels väl dervid. Deremot bade vi bittills varit mindre lyckliga 1 försöken att fälla de björnar, som nalkades osg, öaktadt vi voro mycI ket angelägna härom, dels för köttets, dele I för späckets skull. Orsaken härtill var, att våra jägare till en början sökte utan synI nerlig försigtighet smyga sig på björnen, hvilken, vaken och var som han är, härvid Jalltid började retirera, merendels Ikigsamt Joch i tusen bugter, men alltid tillräckligt hastigt, att icke släppa skytten inom verkligt I skotthåll. Härigenom narrad att bland djupa drifvor, på en ytterst oländig terräng förfölja isprångmarsch, återkom denne alltid efter en stund, linkande efter stötar erhållna under fall bland isramlen, uttröttad, andtruten och utan byte. Sedan på detta sätt åtskilliga misslyckade jagter anställts, ändrades metoden, i det att straxt när en björn syntes och vi gåfvo ose tid att fälla den, alla man beordrades att jemte skytten gömma sig i täl tet eller bakom slädarnö, Nu kom björnen af nyfikenhet eller i sin ifver ätt närmare undersöka några afsigtligt på isen käståde mörka föremål, som förmodligen af björnen misstänktes för skälar, i många cirklar och bugter och under många försök att med sin stora svarta nes lukta sig till beskaffenhe ten af de misstänkta föremålen, så nära, att den sällan undgick löjtnant Palanders väl riktade kula. Öster om kap Platen var isen i allmänhet god, så att vi kunde framgå ganska ha stigt, ehuru färden fördröjdes af nödvändigheten att göra åtskilliga omvägar för kart läggningen och att d.öja på ett eller annat ställe, för anställande af geografiska ortbestämningar. Afven vädret var ofta nog temligen vackert, någon dag till och med varmt, så att snön bortsmälte och smärre sötvattensamlingar kunde uppletas i hål och sänkningar längs med bergens sidor, ett särde-. les välkommet fynd, då vi ända till den 29: Maj alltid nödgats smälta snö till dricksvatten, hvilket tidsoch bränselödande göra . endast lemnade oss en i knappa ransoner: utdelad dryck, bestående af en föga aptitlig ! blandning utaf vatten, kaffesump, renhår, l! sot m. m. Mångenstädes voro fjordarne om-: gifna af praktfulla berg, hvilkas upptill tvär-! branta fjellsluttningar redan nu, oaktadt nå l got öppet vatten ej fanns på våra nejder,!l utgjorde hemvist för millioner i dessa fjellls häckande sjöfåglar medan fjellfoten bilda l: des af ofantliga stenras, rikt beklädda med lt svarta lichener. Någongång syntes äfvent lifligt gröna gräseller rättare mossmarker 1 vid fågelfjellens fot, på ställen hvarest tilll: följd af vinterstormarne endast obetydligt)! snö kunnat hopa sig. Dessa långt mot nor-1 den belägna trakter erbjödo derföre ypper-lr liga och, då jägaren väl aldrig förr stört! friden här, säkra betesmarker för en mängd c renar. Verkliga gängstigar efter dessalg djur och efter björnar syntes ock på ota-t liga ställen, framför allt Jängs med strän-r 1 1 a f e t f 1 Vv N derna eller utanför uddarne. En morgon, då vi slagit upp vårt tält i grannskapet af en sådan gångstig, sågo vi just när vi ernade bryta upp en björn närma sig i sakta lunk och under ständigt gäspande följande den tydligen väl kända stigen utan att med vanlig försigtighet se sig om åt alla håll — den sprang på detta sätt rakt emot mynningen af det Remingtongevär, för hvars kula den fick sin bane. Naturligtvis blefvo äfven en mängd renar skjutna, hvilka märkvärdigt nog voro vida fetare än de renar vi förut om våren skjutit i mer sydligt belägna delar af Spetsbergen och hvilkas läckra kött lemnade tillfälle till ett ange-la nämt afbrott i den kraftiga men nog enfor-o miga pemmikan-dieten, d Färden utmed denna kust upptog hela den lf: återstående delen af Maj månad, skledes be tydligt längre tid än vi väntat. Men den blet ock af stort intresse, dels i geografiskt och geognostiskt hänseende, dels för de, geologiskt taladt, först nyligen ifrån ett täcke af inlandsis befriade lägnäs, längsmed eller öfver hvilka vi så ofta passerade och vilkas bildning lemnade många intressanta ipplysningar rörande likartade, men för ;eologens blickar af en yppigare vegetation lolda: trakter i den bebodda norden. En närnare redogörelse härför skulle dock föra nig långt utom omfånget för denna berät else och fordrar föröfrigt en bearbetning M det hemförda materialet, som naturligtvis innu ej medhunnits. Här kan jag derföre Blott nämna, att de af löjtnant Palander och Mt mig gjorda geografiska ortbestämningar ch mätningar bekräfta Nordostlandets af vr B. Leigh-Smith — samme engelsman, zom inder vår frånvaro med sådan välvilja lem1ade expeditionen diverse proviant och förriskningar i Mosselbay — först påpekade lr vetydliga utsträckning mot öster, hvaremot)N jelfva kartan öfver lardkonfigurationen, an lel alet och beskaffenheten af öar, uddar, fjor-ti lar, m. m., som angifvits hufvudsakligast på u srund af förtoningar och pejlingar från far ä yg, kommer att undergå ganska väsent-!D iga förändringar. Mm Under de senare dagarne hade en mörk sky lat risat sig i öster eller nordost, som möjligen ni tydde, att öppet vatten redan bildat sig på!S Spetsbergens östra sida. För attöfvertyga ti ss härom och för erhållande af en öfver-lsj igt öfver hafsoch inlandsisens beskaffen-b et längre mot öster och söder, bestego Pa !L ander och jag den 31 Maj toppen af ettlti berg, beläget på en af de ostligaste bland fr le öar, som möta oss längs med norra ku-lhi ten af nordostlandet. Vi hade härifrån enbe ridsträckt utsigt. som visade, att en betyd-lar ig, öfverallt af is omgifven sträcka öppetleg: ratten fanns längs med nordostlandets ost-p tust ända upp till Brochs och Föyens öar.m Vägot land kunde deremot ej ses i nordost, de wvarföre det är antagligt, att det på nyare l di cartor i dessa trakter äterupptagna landetöf kommer att gå samma öde till mötes som lör let Heuglinska König Karl Wilhelms land. Z Innan detta öppna vatten upptäcktes, hade at ag varit ganska tveksam, antingen vägenlhi ridare borde väljas på hafsisen, längs medD rordostlandets vestkust, hvarigenom detld: olefve möjligt att noga bestämma inlands-h