Den senaste svenska nordpols expeditionen. (Forts. från gårdagsbl.) Om vi hade lyckats uppföra vårt vinter hus på Parryön i stället för på stranden a Mosselbay, så hade vi äfven med nuvarande isförhållanden kunnat, genom föregående re kognosceringar kt olika håll, taga rätt på en för våra färder mot norden mera gynn sam terräng, utan att derigenom det för der egentliga slädfärden afsedda proviantförrå det behöft underkastas någon förminskning Nu var detta deremot omöjligt, emedan häri genom en så stor minskning i det proviant förråd, hvarmed våra slädar ännu voro be lastade, egt rum, att det som blifvit qvar ej skulle varit tillräckligt för att ens un der de gynnsammaste isförhållanden nå syn nerligen långt norrut. Härtill kom, attjag med anledning af isförhållandena under vin tern och det öppna vattnet, som redan visat sig vester om Schoalpoint, hoppades att vi med ångbåten Polhem skulle kunna något senare på sommaren, men dock tidigt nog, uppsöka en tillräckligt högt mot norden belägen utgångspunkt för en ny släd färd, som kanske kunde med fullastade slädar börja vid en breddgrad betydligt nord: ligare än Sjuöarne. Dessa omständigheter förmådde mig att icke nu fortsätta en färd norrut, hvars utgång i alla fall var på förhand gifven. På det att den på denna slädfärd redan nedlagda mödan ej måtte gå förlorad, valde jag dock för återfärden ej den direkta väg vi kommit, utan vägen rundt om Nordostlandet, hvarigenom utsigt förefanns att kunna fastställa detta lands omtvistade gräns mot öster, att utreda dess geologi, beskaffenheten af dess inlandsis, utsträckningen af de öster om Nerdostlandet belägna ögrupper 0. 8. Vv. Äfven med denna mycket betydliga omväg hoppades vi kunna vara åter vid vårt vinterqvarter om 20 å 30 dagar, således tids nog för anställandet af det andra försöket för framträngande norrut. terfärden upptog dock såsom af nedanstående kommer att synas, oaktadt åtskilliga inskränkningar i den ursprungliga resplanen måste göras, öfver fyratio dagar och blef förenad med vida större besvärligheter, svårigheter och faror än vi förmodat, men äfven det vetenskapliga utbytet blef rikligare än vi väntat, isynnerhet genom de nya upplysningar vi här erhöllo rörande den Spetsbergska inlandsisens beskaffenhet — i mer än ett hänseende betydligt afvikande från inlandsisen de af mig besökta, 10 grader sydligare beägna trakter af Grönland. Sedan vi för att lätta våra slädar lemnat båten äfvensom åtskilliga andra effekter, vilka numera ej voro absolut nödiga, qvar vid värt rastställe på Phipps ö, bröto vi len 18 Maj upp, tagande vägen söder om Martins ö, mot Kap Platen. I början hade vi god is, så att det gick raskt framåt, men Iå vi närmat oss längden af Martins ös syd: stra udde, mötte oss en ytterligt svår skrufs, öfver hvilken vi endast ytterst långsamt kunde framtränga. Denna obehagliga teräng fortfor här och der med afbrott af emna isfält ända till Kap Platen, som till öljd häraf nåddes först den 23. Afståndet nellan Kap Platen och vår vändpunkt på Phipps ö är dock endast 20 minuter eller 3!3 svenska mil. Den skrufis vi sålunda passerade, bildas j af kolossala isklippor eller isberg, utan Mt kantiga isblock, staplade löst öfver hvarundra till pyramider eller isvallar af 30 fots nöjd, hvilka voro hopade till hvarandra så ätt, att mellanrummet mellan dem mångenstädes ej ens var stort nog för tältet. Sjelfva isblockens sidor voro betäckta med oraktfulla vid minsta stöt nedfallande kristaller af is, löst fogade till hvarandra, likt le isnålar, som bilda rimfrosten, men här, isens hemland, ofta öfver en tum i genomskärningMellan isblocken lågo större eljer mindre qvantiteter af snö, som på de ställen, der skrufisfältet bildat sig under lenna vinter, var föga djup samt ytterst ucker och lös och i så fall föga hindrande ör vår framkomst på andra ställen åter, ler iskasten härrörde) från ett föregående år, ljup och temligen packad, dock icke nog: hårdt för att bära fotgängare och i så fall! ytterst besvärlig och mödosam. För att; vana väg för slädarna måste yxa och spade ;j ständigt anlitas, och äfven med yttersta ansträngning kunde man mängen dag ej framränga en enda minut ( !6 svensk mil). Härtill kom, att under nästan hela den tid, ri vandrade bland denna skrufis-terräng, liksom under större delen af vår slädfärd en så ) I brist på något annat betecknande namn för dessa hopar af lösa, liksom hopkastade isblock, torde man kunna använda detta, bildadt i analogi med det ord jättekast. hvarmed allmogen i vissa trakter betecknar stora forn-! historiska stenkummel.