saknad upplysning om arbetareantalet. För 31 prog. af hela uppgifna arbetareantalet saknas specifikation efter kön och Blder, så att det ej är möjligt att säkert bedöma, i hvilket omfång dvinnors och minderåriges arbetskrafter tagas i anspråk. Får man efter de tillgängliga uppgifterna om en del sluta till det hela, skulle de qvinliga arbetarne vid fabrikef oeh dylika verk utgöra 23 procent. Deremot ino handtverksrörelsen utgör det motsvarande procetittalet blott 3.3, så att inom näringarnas område qvinnan sysselsättes relativt taget sju gånger så mycket vid dem af förra, som vid dem af senare slaget. Inom haändelsyrket vidgas hennes delaktighet allt mera. År 1865 räknades 1,983 handelsidkande sjelt ständiga qvinnor, men 1870 ej mindre än 2,731, hvilket visserligen är blott en fjerdedel af motsvarande antal män; emellertid utvisar siffran en tillväxt sedan 1865 af nära 43 procent, medan på samma gång den qvinliga handelstjenstepersonalen ökats med 44 proc. Under tiden hade tillväxten i de handelsidkande männens antal varit blott fjerdedelen så stör. Tillverkningsvärdet vid bergverk, bruk; fabriker och manufakturinrättningar sammanräknas för år 1870 till omkring 122 iillioner. Men då dels en mängd verk och in rättningar alldeles saknas, dels något tillverkningsvärde icke angifves för de flesta brännerier, större delen af bergverken m. m. eller för tillhopa 2,033 olika verk, eller nära en tredjedel af hela tppgifna antalet; så är a anförda summan ingesting att rätta sig efter. Anmärkningsvärd är också bristen på öfverensstämmelse mellan kommerskollegii och länsstyrelsernas tppgifter om handelsflottan, synnerligast i fråga om ångflartygen,; som af det förra uppgifvas till 366, af. de senäre till 282. Slatintrycket af denna, icke minst genom sin kritiska hållning särdeles värdefulla afdelning af sammandraget blir, att vår näringsstatistik taffvar liögst väsentliga förbättringar, om den icke skall, i stället för gagn, göra den skadan att rubba det ällmänna förtroendet till statistiska undersökningars vigt och värde. n öfvörslät af de aktiebolag för indu striella ändamål, hvilka änder åren 1849 —1860 på grund af k. brefvet äf 6 Okt. 1848 hade sökt och fått K. M:ts stadfästelse å bolagsordningen, meddelades på sin tid i döt första rikssammandraget (1856 —1860) af ländshöfdingarnes femåtsberättelser. Deraf framgick, att under de närmäste tolf åren efter aktielagens utfärdande sammanräknadt sjutiotre aktiebolag blifvit af K. M:t stadfästa, Under de påföljande fem åren erhöllo etthundrafyra bolag stadfästelse, men under sista femårsperioden ej itiindre än trehundra tjugotvå med ett aktiekapital äf närmare etthundratvå millioner rdr rmt. Antagligt torde dock vara, att åtskilliga af dessa bolag iökö trädt i verksamhet, men derom saknas uppgiftef.