Aftonbladet – 9 oktober 1873, sida 3

man alltid i en lönnlåda finner ett högst vigtigt dokument; der funnos nog lådor i mängd, men alla presenterade sig ärligt och okonstladt för blickarna och alla voro fyllda af minnen från Patrick Norlaws lif, för det mesta småsaker, hvilka säkert i den stund då de erhöllos egde värde, men numera skulle synts ringa och obetydliga för alla andra än trogna, sörjande hjertan, hvilka i dem erhöllo en erinran om den bortgångna. Gamla bref, qvitton, åtskilliga kuriosa, några mynt och sigiller, samt en mängd papper, nästan oläsliga och värdelösa, utgjorde samlingen. I en låda fann emellertid Huntley hvad han eftersökte, nemligen testamentet, och jemte detta en liten gullgul hårlock, med stor omsorg invecklad i minst ett dussin silkespapper. De båda bröderna voro just sysselsatta härmed då Marget, hvilken icke erhållit något svar på sin fråga, steg in och låste dörren efter sig. Ynglingarne visste icke af hennes närvaro, förrän ljudet af dörren som stängdes, väckte dem ur deras tankar, Huntley skyndade då med största brådska, att åter inveckla den lilla dyrbara reliken, som de med en viss fruktan betraktade; han kände att inga främmande blickar — nej, icke ens den trofasta vännens och tjenarinnans, borde få forskande hvila på deras fara, så omsorgsfullt gömda skatt. Fru Marthas hår var mörkbrunt; icke var det af kärlek till deras mor som Norlaw hade så troget förvarat den ljusa, lilla locken. Unge herrar, sade Marget som höll igen dörren och talade helt sakta, någon af eder har påmint nådig frun om gamla, svåra tider, Jag sade till mig sjelf attjag borde tala med eder M ma eder alla tre; Hvad är Mary at Melmar för edern2. :