Aftonbladet – 6 oktober 1873, sida 3

hettad, andfådd och ifrig att få berätta er nyhet och hade af denna anledning sprungi hela vägen hemifrån, Patricias svaga ner ver kunde likväl icke fördraga att allt föl häftigt emottaga underrättelsen, ehura denn: fina, unga dam var rätt så mycket road a att höra nyheter som systern. Joanna stoc derföre stilla, yttrade brådskande någrs osammanhängande ursägter och var ifrig at reparera sitt fel, medan Patricia åter hem tade andan, Det låg mera än svaga nervei I den unga flickans hela utseende. Hon hade verkligen af naturen ömtålig helsa, en sak. len Joanna, som icke visste hvad sjukdom ville säga, ibland hade den olyckan att slömma. Och min stackars bok! sade Patricia, inder det hon böjde sig ned efter boken, som med fladdraddrande blad låg uppslagen vid kanten af rännilen. Kära Joanna, dn ir då för tanklös! Hvad var det nu, som brådskade så mycket?Ack, jag har hört en sådan tilldragelse! ropade Joanna, Det kan vara lättatt tala om nerver och sådant, men då jag fick höra hvad som händt, fick jag en stor lust att springa in till pappa och gifva honom en lugtig ruskning — ja, det fick jag verkli sen! Och det förtjenade han äfven, ty alla säga att det är hans fel. Jag skulle vilja höra hvad det är fråga om, sade Patricia med en ytterligt retsam ndo!ens, som vanligen var ett alltför hårdt orof för hennes yngre systers tålamod. Men denna gång var Joanna så fullt ipptagen af den nyhethon hört, att systerns legma paåserade alldeles oanmärkt. Mr Livingstone af Norlaw har blifvit löd. sade hon och sänkte rösten fill en wviskning; ochdå han härom sistens skulle jegrafvas, så lät pappa förbjuda begraf