mån de skulle afbrännas; att, hvad beträffar krutet, som, enligt hvad tygmästaren, majoren C. G. Lindmark, intygat, utlånats från krutkällaren å Kastellholmen samt utgjort dels 10 skålp. styckekrut i 50 små karduser af silkestyg, dels 10 skålp. löst krut af samma slag i en s. k. kogerska — ett slags med lock försedd hink af trä — dels ock vid pass ett halft skålp. hand gevärskrut i en mindre kogerska, detsamma uner bortvägen tagit ombord i närheten af lägenheten Petersberg, der salut med 9 skott egt rum, hvarefter laddning af de 9 kanonerna ånyo genast försiggått; att raketer och andra fyrverkeripjeser vid Drottningholm upplangats från pråmen ombord å fartyget genom en på babords sida under det s. k. hurricandäcket öppnad jernlucka samt derefter afbränts å främre delen af fördäcket; att förutom anbefallda signallyktor ej funnits annan upplysning ofvan däck än en lykta på halfdäcket; att Dalman vid fyrverkeriet och derför erforderlig handtlangning varit biträdd dels af tygstatsartilleristerna C. A. Olsson och C. J. Johansson samt f. tygstatsartilleristen G. Wernqvist (den sedermera aflidne), hvilken sistnämnde, medan fartyget legat vid Kungsholmen, ankommit och begärt att få medfölja och hjelpa till, dels ock af t. f. kurhuskommissarien C. A. Halldin; att, förutom Dalman och hans förenämnda biträden. fartygets personal och lotskaptenen B. W. Thornanders två minderåriga söner, deltagarne i färden utgjorts af endast ordensledamöter till ungefärligt antal af 40 och af vaktmästare; att under pågående fyrverkeri åtskilliga raketer bemärkts liggande under hurricandäcket såväl å styrbords sida på och under den der stående bänken som äfven å babordssidan. på der varande bänk; att, likaledes under det fyrverkeriet pågått, de två krutkogerskorna af fartygets qvinliga personal bemärkts stående å hurricandäcket utmed fönstret till restauratrisens bredvid trappan till matsalongen belägna hytt; att, sedan det hufvudsakliga af fyrverkeriet varit slutadt och just under det den sista: större pjesan en sol, afbrunnit, explosion inträffat bland de å styrbords sida liggande raketerna, söm nästan omedelbart antändt krutet och vidare raketerna å babords sida, hvaribland funnits oafbränd åtminstone en större guldregnsraket äfvensom två eller tre då ännu i behåll varande bengaliska eldar, vid hvilken explosion Wernqvist, vaktmästarne J. D. Kinman: E, Edberg, A. A. G. Lind, C. P. Haglund och E. Johansson, äfvensom kaptenen Thornander och hans elfvaårige son Georg, erhållit mer eller mindre svåra brännskador; samt att hemresan så fort ske kunnat derpå blifvit anträdd, hvarunder två bland sällskapet befintliga läkare, biträdde af flera ordensmedlemmar, egnat vård och all möjlig omsorg åt de skadade, af hvilka. Werpqvist och Kinman under färden aflemnades å lasarettet. Deremot äro de gjorda uppgifterna om närmaste anledningen till explosionen mot hvarandra stridande, i det Halldin berättat, att, under det den sista större pjesen afbrunnit, en person. den han icke kunnat igenkänna framträngt till Halldin — som stått vid framkanten på styrbords sida å hurricandäcket — och. medhafvande en raket, bedt Halldin afbränna densamma, hvilket Halldin med afvisande åtbörder just hade afböjt, då raketen plöteligt och antagligen af någon gnista från den brinnande solen blifvit antänd och den okände kastade från sig raketen. hvilken rusat in bland de på samma sida å hurricandäcket liggande raketerna och entändt dessa, hvarpå jeraväl krutet och de å babords sida liggande raketerna exploderat; men sjökaptenen G. H. E. Byström deremot påstått, att han, som jemte generalmajoren Lagercrantz, befälhafvaren å fartyget C. Pettersson m. fl. personer stått på hurricandäckets öfverbyggnad, iakttagit, att ställningen för den brinnande solen, sedan de flesta af deruti anbragta skott gått af, fallit omkull i riktning åt hurricandäckets styrbordssida, hvarefter förmärkts först två smällar från däcket, liknande de nyssnämnda skotten från fyrverkeripjesen. derpå den våldsamma krutexplosionen och slutligen flera mindre smällar från raketerna, de der blifvit antända, såväl som de bengaliska eldarne, hvilka han sett brinnande kastas öfverbord; lotskaptenen Thornander förklarat sig anse Halldins berättelse om raketen mindre sannolik, men vara af den mening, att något fallit från den brinnande stjernsolen, emedan före krutexplosionen försports ett par lättare skott med så pass mellanrum, att hans 10-årige son Folke derförinnan hunnit springa upp på akterdäck; Dalman åter såväl bestridt att ställningen fallit omkuil — för befogenheten af hvilket bestridande stöd kan hemtas af den omständigheten, dels att artilleristen Johansson förmält sig hafva efter explosionen nedtagit densamma, deis ock att, enligt fabrikören P. J. A. Hylins berättelse, han, som vid explosionen befunnit sig akter om styr tornet och således ej kuunat se, burnvida ställningen fallit eller ej, deremot efter cxplosionen bemärkt ställningen med den afbrunna pjesen, derifrån lnnu glimmat eld, stående upprätt — om också förnekat att någon skotthylsa fallit ned ; generalmajoren Lagercrantz förmält sig väl icke kunna med bestämdhet säga huru vid explosionen tillgått, men hafva af omständigheterna dragit den slutsats, att ställningen fallit omkull; uppasserskan Wilhelmina Pettersson och kokerskan Carolina Nilsson säga sig hafva sett en tind raket, som ej gått uppåt utan efter däcket, komma för-ifrån. Någon annan af de hörda personerna har icke kunnat uppgifva anledningen till explosionen. För öfrigt, hvad hufvudsaken rörer, hafva vid förhören nedanämnda personer berättat: Generalmt joren Lagercrantz: att han varit okunnig om, att under honom eller å hurricandäcket funnits krut och upplagda raketer: att oförsigtigheten härutinnan borde tillräknas Dalman, som varit -ansvarig för fyrverkeriet; och att ordensmedlemmarne voro beredda att sjelfmant godtgöra de skadade ej allenast för sveda och värk utan äfven för förstörda kläder, kost nader under sjukdomen och derunder mistad ar betsförtjenst, likasom att lemna understöd åt Wernqvists familj; restauratrisen Sofia Lindahl: att hon, som invid trappan till matsalongen sett de två krut: pytsarne: bedt en person i grå kläder, som syssade med deras sammanmakande, att flytta bort dem, utan att sådant haft åsyftad verkan; Carolina Nilsson: att krutpytsarne, under det att fyrverkeriet pågick, af henne bemärkts stå utan lock; artilleristen Olsson. att han ur pråmen upptagit några fyrverkeripjeser, dem han lagt å styrbords sida å hurricandäcket, och att åtskilliga krutkarduser, som förvarats i en blecklåda, funnits i behåll efter explosionen och medförts hem; samt Dalman : att de efter laddning af 18 skott åter stående krutkärduserna, som förvarats i en blecklåda, öfverhöljd af ett hårtäcke, icke ingått i explosionen; att de två krutkogerskorna varit försedda med så tätt tillslutande lock, att hammare måst begagnas vid deras öppnande; att emellertid honom veterligen icke något krut af den större kogerskans innebåll blifvit användt; att han vid början af fyrverkeriet tillsagt Wernvist att föra kogerskorna bort under hurricanäcket och jemväl följt med honom ett stycke: att han icke afvetat att de blifvit ställdaså nära som vid nedgången till matsalongen, liksom hat betviflade, det de då varit utan lock; att han ej heller haft reda på, att nästan alla fyrverkeripjeserna tagits ur pråmen på en gång; samt att an ogerna velat anställa fyrverkeriet ombord, men derom af generalmajoren Lagercrantz undfått befallning. ; . Målet blef af k. befhde remitteradt till vederbörlig domstol å landet för laga ransakning så fort ske kunde och, om så nödigt funnes, jemväl å urtima ting. (Dag. Nyh.)