Aftonbladet – 1 oktober 1873, sida 3

FA EUAN ERT 0 FAME J NER MM ERE CJ VY ON Ihvarja puskt slutat med bifall till afdelniaförsl: 3 kten innehållande förslag till dest modgifvande, att vid högrmesgogudstjenst do g k. responsorierna få sjungas af föräfven när presten icka sjunger, Warholm, Grenholm k:ea af hyr Genberg Vid voierisg antogs den emel d med 36 röster mot 13. Någon diskussion försföll äfven i anled af afdelaivgens bematällan om afslog hrr Sjöbrines och Lagströms motioner, att ide 1868 i andra kspitlet af handboken in förda böner alltid böra begagnas i stället för motsvarande i 1811 års handbok. Ma i en försvarades af hir Hammarskjöld, I Strömberg, Hultcrantz och Sjöbring, sow fram Thöllo de nya bönernas företräden framför de Iganmla, hb ot hrr Bring och Andersson I onderstöåde afdelniogens förslag, enär bru ket af nya böneraa redan vore i de allra festa f wlingar vedertaget och efte: hand Jen allmän öfverenskommelso i detta hän-elende torde af sig sjelf uppstå. Motiorerna I vusno dock för sig 26 röster mot 23, som afgåfvos för afdelnipgens förelag, men gå Ipiuraliteten ej uppgick till den erforderiiza a? två tredjedelar af samtliga rösterna, kan beelutet icko leda till någon förändring i (förevarande fall. I En ganska långvarig öfverläggning egie Iraom bet: åa 4:de puskten, hvari afdelvingen i aclednving af hr Beckmans motion föreslagit, att nu varande dopritnal måtte, med nägra emärre förändringar, utbytas mot ldet i 1855 års kyrkohandboksförslag föreJkommanrde, Denna förändring förordades af Ihrr Bring, Andersson, Beckman, Björling, v. Geijer, Sonden, Hulterantz, Warholm, Anneristedt, Widen, P. Olsson, Hanimarskjöld och Bäckström, af hvilka några visserligen hade en och annan erinran att göra mot förslaget, och i synnerhet framhöll hr HawmarIskjöld öuskvärdheten af att så väl den så I kallade dopfrågan som frågan till faddrarne blifvit uteslutsa. Hr Rundgren ansåg, avt man borde fasthålla vid grundsatsen, satt icka vidtaga några partiella förändringar utom i sammanhang med den blifvande allmänna revisionen, som åter icke kunde komina till stånd förr, än ofter det en ny bibel löfversättn erhållits. Hr Björck gillade .I förslaget, men önskade att bönen efter dop thandlingen måtte få behälla sin nu varande lydelse. Hr Olbers susåg det föreslagna uttrycket älskeliga vänner i Christo inneI bära en pleovasm och ville att: nu varande I uttrycket älskade kristae skulie bibehål lar. Hr Lindgren kunde ej ingå på den förutsättningen, att fall kunde inträffa, då linga dopvitnen kunde erhållas — en förutI sättning som föranledt intagandet :fön sär i skild not i förslaget — och yrkade att der Ina not måtte utgö. Hr Ruus fasthöll det i i hans reservation gjorda yrkendet, att dop ifrigan mätte uteslutas; hvarjemte hrr GrenTkolm och Nilsson önskade berttzgandet af frågan till faddrarsne, huruvida de ville et terkomma de ypligter, de ktagit sig till barnet. Efter sjutad ö ng godkäpdes den presterliga afdelniogens ändringsförslog utan T votering. I sammanhang härmed beslöts, på frib. i framställning, att äfven i högmessoz ens ritual orden i Symbolum 2poI stolicum er, helig, kristelig kyrka skulle Jutbytas mot en, helig, allmännelig kyrka. I fråga om absolutionsformuläret hade lafdelningen föreslagit nägra förändringar, Jat hvilka den förnämsta var de nu varande begynnelseordens utbytanda mot dessa: Är denna eder syrdabekännelse uppriktig, och begären I alltså med botfärdiga bjertan ledra syndera förlåtelse för Jesu Kristi skull, Is ete. Hrr Warholm, Bäckström, Bring. Björck, Björliog, Huiterastz, Odencrantz, I Olbers ansågo denna lydelse hafva företräde framför den nuvarande på grund deraf, Jatt den förra vore af en mera evangelisk Janda, sågom mindire skerpt accentusrande bättringen och tron såsom vilkor för geynda I förlåtelser. Hrr grefve Mörner, Rundgren loch Wijkander yrkade deremot bibehållanIdet af den nuvarande ordalydelsen på detta ställe, a? skäl att densamma vore djupt inpräglad i folkets hjerta och dess förändrande -Jlätt kunde väcka den föreställningen, att i sI fråga om syndaförlåtelsen en helt ny lära gjort sig gällande. Förändringen godkändes likväl med erfor;derlig pluralitet, nemligen med 31 röster mot 11. :) Mot den i sjunde momentet föreslagna för -ländringen i inledningen till brndvigseln yttrade sig hrr Ribbing, Wijkander, grefve Mör ner och Bergstedt, dels på grund deraf att I det etiska momentet i den nya bönen ej vore r tillräckligt betonadt, dels emedan hela för-ländringen vore mindre nödig, då inga såil dana samvetsbetänkligketer gjort sig gällande med afseende 8 vigseliormnuläret, som fallet varit t. ex. rörande dopformaläret. 1 Orr Hulterantz och Linder yrkade äfven af-I slag å denna punkt med hänsyn till den för-ländrade ställning som frågan om vigseln er I hållit genom dissenterlagens antagande. Den gamla böner, såsom hållen i mer allmänna , I ordalag, vore lämpligare att begagna vid äkeltenskap mellan en kyrkans medlem och en I dissenter. För bifall talade deremot hrr I Broden, Björling, Bring, Strömberg, som dock önskade en mindre redaktionsförändring, r) Warkolm, Andersson, Annerstedt, Toren, Kol modinr, Anjou och Carlson, hufvudsakligen n I derför att den föreslagna bönen vore mera i I biblisk och bekännelsetrogen än den gamla. I Vid anställd votering bifölls purkten med 41 röster mot 16. Öfriga punkter geikändes mutan någon nämnvärd diskussion. ) Kyrkomötets tillfälliga utskott n:r 1 har tillstyrkt hr Treffenbergs motion angå ende åtskilliga förändringar i 22 1, 2 och 3 af arbetsordningen. Kvyrkamäteta nregterlisa ledamiäter hafOR Mr och