anska missionen. till utgifvande at sällskapets krifter och mera dylikt. Af missionerna är taulmissionsaustalten den största med 9280 kristna. Hvad särskildt avgår lappska missionen. som an vara för oss af närmare intresse, omtalades, tt under årets lopp undervisats i inrättade olor 142 lappska barn. (jemte 65 svenska). Se n missionsanstalters stiftande derstädes hafva 672 lappska barn blifvit undervisade iskolorna. En tillökning apets inkomster är den stamentariska di: ion af 15.000 rår, som amlidne handlanden Beronius gjort till sällskapet. Denna summa är dock ej disponibel förrän m 3 år. , Efter årsfestens elut upptogs kollekt för veneka missionssällskapet. -—Stockholms läraresällskaps samanträde i lördags afton var mera fåtsligt sökt; det oaktadt fördes en ganska liflig skussion om de båda af styrelsen upp: älda öfverläggnisgsämnena. Hvad det förra af dessa beträffar — nemligen, det med afseende på förhållandet i hufvudaden vore lämpligt, att en del af undervisninsen vid dess elementartiroverk förlades till eförklarade sällskapet såsom sin den hu varande anordningen af lärotiden vore den lämpligaste. Under dis ussionens lopp talades väl om möjligheten att Framflytta den dagliga undervisningstiden från i. 3 till 4 eftermiddagen, men de dermed för nippade olägenheterne framhöllos af andra ta are så tydligt, att förslaget icke rönte något ifall, hvilket äfvenledes var händelsen med två hdra framstälda utvägar, den ena att börja un ervisningen redan kl. 7 och den andra att upp kjuta morgonlektionernas början till kl. half 9 Kom. Alla dessa förslag till ändringar förkasta des, och sällskapet förklarade, som redan sagdt är, sin åsigt vara den. att status quo är lämpligast för förhållandena i Stockholm. Den andra frågan — om feriernas längå ch fördelning -afslutades icke i lördags, utan skall vidare behandlas på nästa samankomst. Dock kunde man af den bällna ivkussionen märka, att det öfvervägande antalet af sällskapets närvarande medlemmar var alldeles obenäget för någon förinskning af ferierna och motsvarande ut sträcknin, af läroterminerna. Flere talare betonade på det bestämdaste den ågängliga vödvändigheten att låta barnen så af Året som möjligt draga nytta af dlande inverkan och njuta af för lig tid att röra sig i den fria naturens sk att undvika det för barnens helsa menliga i att ännu flere veckor än hittills stänga dem inne i ofta osunda och trånga lärosalar m. m. Hvad et vidkomme, att vårterminen borde utsträckas för att befrämja botanikens studium, så påpekade en talare. att dermed föga eller intet skulle vinnas, ty vårterminen kunde aldrig göras så lång, att vegetationen i norra Sverige skullt vara tillräckligt framskriden för att medgifva et: flitigare studium af botanik; dessutom vore det äcke på sin plats att åberopa, detta såsom någo: väl för läsårets förlängande, då nyssnämnda läroimne blifvit mycket tillbakasatt i det kung ) liga förslaget om ändringar i skolstadgan. ven anfördes. såsom ett talande skäl mot tern mernas förlängande statsrådet Wennerbergs ord i statsrådsprotokollet den 3 Januari nemligen: -Den utsträckta friheten från skol tvånget under den angenämaste årstiden, de: ppfriskande deltagandet uti den mångsidiga syksamhet. som rörer sig utanför lärosalarne hemmets välgörande inflytande på uppfostran — allt detta är ju ett godt, som man ej bör inskränka. För egen del skattar jag det ock så ögt. att jag är villig att till stor del tillskrifvs et jensten deraf, att den svenske ynglingen, om afgår från läroverket. trots det kortare läsåret, likväl i allmän mogenhet och sann bild ing icke står efter andra länders. Termineras förlängning vore rent af skadlig, då den lagliga undervisningstiden för de flesta kl serna icke skulle understiga 5 timmar, hvilket imantal redan nu är vanligt i Stockholm. En ve endast en ytterligare ansträng ar och lärare. ingen vi Dessutom ä ngningen alldeles onödig, ty det kungliga förslaget: innehåller ju åtskilliga andra goda föreskrifter till den i sko. orsa rådande öfveransträngningens afligsnande; om Ban vidare toge bort en timms hvarje klass från kristendomen och lika myc et från latinet (eller inatemetiken på reallinien) å vunnes derigenom fullt tillräcklig tid att så ordna undervisningen, att en rärlöngning af lö året blefve alldeles öfverflödig. Detvore de utom i alla händelser bättre ått hålla 212 vir det nuvarande läsåret, än att inlåta sig på ex periment. hvilkas utgång ailtid vore tvifvelaktig. Hvad lärarne sjelfve beträffar, påpekades. huru obilligt det vore, att antalet läsveckor skulle förökas, utan att någon nämnvärd förminskning af antalet undervisningstimmar i veckan ifråga sattes. Ban ville utsträcka terminerna och der ägenom efterlikna förhållandet i andra länder men man ville icke samtidigt förminska yeckoSimmarnes antal till likhet med bestämmelser wlande. Det ifrågasattes väl en löneförh men denna blefve, om läsåret förlängdes, sttmätig ersättning för det pun öfverdrifvet dryga .rbetet, utan en ersäl tning för den ökade underv. SRingsskyldigketen. Följden — smenade en talare Skulle blifva den, att mången, t egna sig åt järarekallet, som annars ämna skulle afskräckas der. rån, och att kanske äfven som befinna sig i lägsta redan varande lärare, u j lönegraden och se sig gve en ekonomisk förlust för hvarje timma, som de nndervisa inom elementarläroverket, kunde känna 8ig föranlåtna fatt utträda ur skolans tjenst och på Annat håll söka den utkomst, hvilken den knappa lärare, lönen omöjligt kan bereda dem, Äfven den motsatta åsigten — att läsåret borde förlängas — fann ettpar ifriga försvarare. hvilka dock tycktes såsom en oundgänglig följd af veckoantalets förökande betrakta en förminskning af de på hvarje lärares lott fallande veckotimmar. Det från denna sida framställda påståendet, att våra elementarläroverks alumner stå efter i kun i skaper för andra länders studerande ungdom, be) streds af andra talare, hvilka ansågo, att så ingalunda vore händelsen. utom så till vida, att man vid ett tyskt läroverk möjligen läste något mera gamla språk. hvilket ju dock icke är hufgudsaken i vår tids bildning. Sem frågan icke ansbgs hafva blifvit tillyäckligt behandlad, så mycket mera gom man Ännu icke talat om feriernas fördelning, Seslöt sällskapst, såsom redan ofvanför nämndes, Att diskussionen skall fortsättag i nästa sammanträde. (D. B.) ) — tr — Kapplöpningarna på Ladpgördsgärdet, som i år blifvit fördelaäs på tvenne dagar, togo i går sin början och komma att afslutag i dag på middagen. I första löpningen, hinderridnivg af i tjenst varande kavalleriofficerare med tjensthästar, erhöll löjtnant von Holst det subskriberade hedersriset, en hederspokal värd 500 rdr, och löjtnant fscherström det andra. Ryttmästaren Harmens 4 me visserligen först målet. men som hans Öaprice ej nppfyllt de för tätlingen föreskxifna vilkoren, kunde han icke tillerkännas något pris