Aftonbladet – 29 september 1873, sida 3

Catherine Logan var endast aderton år. men hon kände sig vara betydligt äldre. Hon var äldsta barnet af ett sent ingånget äktenskap och hade redan i fyra år varit husmoder och i mors ställe för sina fyra yngre syskon, Såsom ofta förhållandet är med landtprester, hade äfven hennes far länge fått bida, innan han erhållit sitt pastorat och måmgen bsekymmersam tanke gaf det honom att se sina barn små och moderlösa, då han besinnade att han sjelf var så nära gränsen för det menskliga lifvet, Men Kettys, som hon vanligen kallades, var sin fars tröst. likasom i andra bekymmer och det syntes honom numera så naturligt och en så gifven sak, aut se henne taga vård om sina små bröder och systrar, att möjligheten af att hon gång kunde få sitt eget hem, sällan föll honom i tankarna. ; Ketty såg icke en enda dag äldre ut, än hon i verkligheten var; men hon egde detta obeskrifbara äldsta-systers väsende, dettaintagande, tänkande uttryck i sitt unga, vänliga ansigte, som ett tidigt ansvar förlänar till och med åt barn. Åfven en ung hu stru, med kätsla af sitt oberoende, husliga välde, måste sett ut som en novis i när varo af kyrkoherdens dotter, som nödgades blifva matmor och fostermor redan vid fjorton år och hade hållit prestgården vid trefnad och ordning, skött hushållet, stoppat strumporna, ja, tillklippt kläder och förkläden från den tiden ända tills nu... Ketty kände bättre till messling och kikhosta än mången mor och var snäll uti att i tid häfva en förkylning och kurera en feber. Hennes far ansåg det icke möjligt att nå gon, med undantag af hans salig hustru, så väl som Ketty kunde förvalta de trehundra pund han hade i inkomter; så att nemligen hvart enda år en liten, rätt Vac