Rättegångsoch polissaker. Vexelmålet förevar för fortsatt ransakning dag på förmiddagen i poliskammaren. Närva rande voro grosshandlaren A. Bendix, fröken H Salomonsson, fabrikör Wiklund, handlanden G. R: Feichtivg samt grossh, Elliot. Till en början upplästes ett efter senaste rätte gångstillfälle till hr A. Bendix ankommet tele gram från hr W. Reissi Göteborg, hvilken jemte hofrättsnotarien Carlqvist bärstäde: varit utred ningsman i aflidne kassören Bergstrands sterbhus och upplyste telegrammet. att i fråga varande vexlar fonnits i Bergstrands sterbhus och blifvit pf utredningemännen lemnäde till fröken Augusta Bendix. Efter denna upplysning ansåg hr Wik. lund troligt att Bergstrand tagit vexlarne ur Wiklunds pulpetlåda, i hvilken nyckeln merändels plägat vara qvarsittande. Fröken Salomonsson berättade att fru Elliot flere gånger genom bud efterbört papperen och slutligen erbållit dem af A. Bendix. Hr Elliot förmenade att någon mystifikation egt rum och påstod att hans hustru, 1 motsats till fröken Saomonsson, aldrig haft någon vetskap om de Bergstrandska papperen-, utan trott att det varit fråga om afl. Augusta Bendixs egna papper. Handl. Feychting. som utgifvit den ena vexeln. upplyste att han, efter att om saken ha blifvit underrättad af hr Wiklund, flere gånger i hr Wiklunds närvaro talat härom med Elliot, men att åenne, oaktadt förnyade löften, ej kunnåt förmås att uppgifva sin fångesman. Slutligen hade hr Elliot infunnit sig på Feychtings kontor, men i stället att enligt löfte uppgifva itkomsten af vexlarne, hade han, enligt Feychtings utsago. uppehållit honom med så mycket prat om andra saker, stthr F. funnit sig föranlåten att visa honom på dörren. Hr Elliot hade till hr Feychting yttrat att vexlarne legat i 6 å 7 år. samt att hans fångesman vore en sådan gentleman, att E. ej ville uppgifva hans namn. Fr BE. uppgaf att han en dag före målets angängiggörande hade sökt hr Wiklund, ehuru han ej trsffat hopom hemma. Detta bekräftades äfven af hr Wiklund. Slutligen uppgaf hr E., att han, innan målet var anhängigrjordt, hade till såväl hr Wiklund som allmänna åklagaren, stadsfiskal Cederborg, uppgifvit åtkomsten af vexlarne. Då detta befenus vara fullkomligt i strid med den af hr Cederborg till oliskammaren ingifna rapport och både hr Ceetborg och hr Wiklund bestämdt bestredo detta Elliots påstående, erhöll hr Elliot, som derigenom velat drifva nämnde hrr till lögnare, en skarp tillrättavisning af polismästaren. För hofrättsnotarien Carlqvists hörande uppsköts målet tills om tisdag. då hr Elliot vid a stadgadt äfventyr ålades iakttaga instälelse.