Aftonbladet – 24 september 1873, sida 2

stadsfullmäktige tillgänglig tisdagen den 30 September 1873 från kl. 6 e. m. — Jernvägstrafiken i Stadsgården. TI Dag. Nyh. läser: En hvar, som oftare passerar Stadsgärden eller östra Slussgatan och egnar den ganska lifliga trafiken på det der utlagda jernvägsspåret någon uppmärksamhet, torde ha gjort den iakttagelsen, att mera ordning och tillsyn äro af behofvet påkallade vid denna gren af sammanbindningsbanan. Rätt ofta inträffa tillbud till olyckor af hvarjehanda slag; se här det senaste, som tilldrog sig i går strax före kl. 9 på morgonen: ön af de närmast f. d. jernvågen stående vagnarne satte sig vid sagda tid i rörelse utan annan anledning än banans lutning och att ej något hinder fanns framför vagnen. Denna vagn stötte under sin färd emot tre andra, deraf en bromsvagn, som stod med öppen broms. Alla fyra vagnarne fortsatte nu ned mot en vagn, som stod under lastning med kol Från denna vagn voro landgångar utlagda till kolfartyget samt mellan honom och fartyget ställningar uppsatta för att uppbära landgångarna. Vid sammanstötningen med kolvagnen, gingo ställningar och landgångar öfverända. och derigenom att en landgång föll framför hjulen stoppades de fyra vagnarne, men kolvagnen, som genom knuffen fått fart, gick vidare och stoppades af tillskyndade personer. Tur var att olyckan inträffade under arbetarnes frukosttimme, då således ingen lossning pågick; i annat fall hade högst sannolikt en eller annan blifvit lemlästad. Vid en så starkt trafikerad plats som Stadsgården, tillägger tidningen, äri sanning den noggrannaste tillsyn af nöden, och man må hoppas, att icke någon allvarligare maning, än de anbud till olyckor, som tiit och ofta inträffat, må behöfvas för att framkalla den vaksamhet, man nu tycker sig sakna hös vederbörande. — Statsrevisorerne 1 Carlskrona. I afseende härpå innehåller Göteborgs H. T. ett bref af tidningens utgifvare hr Hedland, sjelf statsrevisor. Vi tillåta oss att derur återgifva följande: Revisorerae framkormo till Carlskrona måndagen i förra veckan och mottogos af några flottans högre officerare, med hvilka öfverenskoms. huru förrättniogarne skulle. under de 2, dagar, bvartill vistelsen var bestämd, fördelas och ordnas. Gynnade af ett vackert väder anträdde de resande på tisdagen, från morgonen till kl. 5 e. m., färden utom den långa befästningslinien mot sjösidan, slutande med ett besök å den plats mot landsidan — -Hvita krok — der enligt den sevaste befästningsplanen ett betydligare fästnings-, verk borde anläggas. d Det var en färd af stort intresse. Den vgnligaste stämning var rådande mellan de egsande och de officerare af flottan och fortifikationen, som medföljde på den lilla ångbåten. . Man vandrade omkring i de äldre fästnivgsyerken på Kungsholmen och Drottningskär och mötte här många gamla minnen. Noggravast åskådades dock försänkningsarbetena, om hvilkas goda praktiska anordning man srart förvissades. Den stora försänkningen i but, udinloppet verkställes hufvudsakligen genom Ftenblock, utsprängda ur berg i närheten, hvilka block forslas i vagnar, löpande på jernvägsskenor till de väldiga pråmar, från hvilka de sedermera sänkas i djupet. Andra försänkningar ske på beting af enskilda entreprenörer, et skickliga och sparsamma sätt, hvarpå allt detta blifvit satt i verket, måste häfva tviflet om att dessa fyllnadsarbeten skola kunna utföras, och det lär äfven framgått af beräkningarne, att kostnaderna sannolikt ej skola i väsentligare mån öfverskrida de i planen upptagna. Påföljande dag, onsdagen. besöktes skeppsvarfvet med hvad dertill hör. Här mötte man de berömda gamla dockorna, sprängda i berget, med deras ypperliga yttre bassin, Härsåg man ofantliga, dyrbara förråd af ekvirke, af fartygens utrustningspersedlar m, m. Här betraktade man tillika dels aldre verkstäder, dels de BYbyggader, som voro under uppförande för nya VP Kstäder i och för?skeppsbyggeriet. Sista dagen användes till besök i; kasernerna, i åvgbageriet. skeppsgosseskoln m. m., äfvensom till granskning al kassyrna. Det var dock äfven til öfver till det enskilda samqvämet. i det revisorerne vore på tisdagsqvällen inbjudna på soup6 hos varfschefen kom meadör Pettersön, och onsdagen på middag hos stationschefen kontreamiral Sundin. Förbigående enskildheterna af denna korta, men mycket lärorika och angenäma vistelse i Carlskrona, böra vi utan tvifvel gifva ett svar på den fråga, som här ovilkorligen framställer sig: hvad intryck hafva revisorerne vunnit af Carlskrona, med särskild hänsyn till dess lämplighet att fortfarande utgöra hufvudstation för Sveriges flotta samt i fråga om nyttan och nöd-vändigheten af dess befästande? Såsom man känner har Carlskrona sedan ett ar årtionden tillbaka icke varit hvad man kalar populärt-. Härtill hafva flere omständighe,. ter bidragit. I striden mellan stora och Visfa flottan, derauder allmänna meningen stod r4 den senares sida, hänfördes den förra — stora flottan — till Carlskrona intresset. Upptäckten af åtskilliga underslef -— man erinre sig den Palanderska hampan — gjorde detta katress ytterligare misstänkt. De dryga kostnaderna för vår sjöförvaltning och det föråldrade skick, hvari flottans skeppsb: ggeri fortfarit att stå, hafva i hög mån lagts Om skrona till -tast. Till sist har härtill kommit missnöjet med de millioner till Carlskronas befästande, som senast aftvungits riksdagen. Missnöjet med Carlskrona har sås lunda vuxit och spridt sig allt mer, så att man från allt flera håll hört den mening öppet uttalas, att denna flottstation borde upphöra, i det härvarande fartyg och förråd flyttades till Stock. holm och Göteborg, framför ali till förstnämnda plats, Här komme ju krigeskeppen att fylla sin uppgift att försvara, i stället för att försvaras, hvilkes senare synes varda deras passiva lott bakom Cariskronas fästningsverk. Man torde ej misstaga sig deri, att mer än en f de revisorer, som nu besökte Carlskrona, kom it med denna förutfattade mening. Detlär ock kunna sägas, att en och annan blef icke så litet rubbad i denna sin uppfattning. Här möttes blicken först och främst af denna ypperliga hamnbassin, som utbreder sig framför skären med en omfattning at omkring tre mil på ena och en half mil på andra hållet, stor nog slitså alt kunna inrymma alla jordens krigsskepp, hvilka här kunna ligga skyddade mot alla vin. dar. Inloppet är mycket svårt för d upgående, fartyg. -då-det på vissa ställen går mellan skö