Aftonbladet – 23 september 1873, sida 2

LAIRDEN AF NORLAW ). Mrs Oliphant. TREDJE KAPITLET. Solen lyste in i det vestra öfverrummet vid Norlaw. Detta rum låg öfver matsalen, var stort och högt och väggarne mälade i matt, ljusgrön färg. Från ett af fönsterna hade man utsigt åt gamla slottet, der stora massor af Murgröna, förvildad och otuktad, å rika festoner hängde ned ifrån toppen af ruinen. Det strålande solskenet i sjukrummet var som en skärande kontrast emot dödekamp och sorg. Sängen var omgifven af tunga draperier af mörkbrunt vattradt ylletyg, voga tillslutna vid fötterna, men från dragna. vid hufvudgärden. På sidan närmast fönstret satt hustrun såsom hon hade sutit der i veckor, uppmärksam på att genom den önmaste vård söka lindra den sjukes lidande; fjorton dagars nästan ständigt vakande hade ändock icke förmått borttaga helsans 4riska färg från fru Marthas kinder; hen: ues vackra, starka utseende, hennes vårdade, ehuru enkla klädsel, hela uttrycket i hennes ansigte, der Hoppet blott med svårighet förmåddes gifva vika för sorgli död — allt utgjorde en stor kontrast emot det aftärda, oroliga ansigte som hyilade mot Mhafvudkudden och som redan var vargar tet med dödens gulaktiga blekhet. en sjuke höll sin ena, nästan hemskt afmagra de hand ofvanpå täcket och uppslog sina stora, mörka ögon samt stirrade med feber å medikamentsflaskan i hustruns nu ändtligen pjelf att 8 och 219,