Aftonbladet – 22 september 1873, sida 3

dels rörde den menskliga naturens svaghet, 0) också innebar en bön för den döendes själ. Nya kunder kommo in och det lilla sällskapet skildes åt. John Mellerstones hustru hade att sörja för mannens qvällsvard och mrs Mickle för sin kopp the. Solen hade börjat sänka sig mot toppen af kullen midt emot dem, gjutande sin guldglans öfver bukar och träd samt på gafvelväggen vid prestgården, som vanligen var djupt skuggad af det stora päronträdet, Församlingens kyrkoherde kom långsamt vandrande uppför gångstigen med hatten litet neddragen öfver ansigtet och händerna gömda under skörten på sin rock. Han hade också varit vid Norlaw och hans tankar voro der ännu,