Aftonbladet – 20 september 1873, sida 2

i kanoniska rätten vid universitetet i Bonn, till vicepresident hr Cornelius, professor, och Keller f. d. landaman i kantonen Aargau. Presidenten öppnade kongressens förhandlingar med en redogörelse för det sätt, hvarpå den af förra kongressen valda verkställande komitEa fullgjort sitt uppdrag, i synnerhet för förbindeiserna till vaiet af en gammalkatolsk biskop för Tyskland. Särdeles stora förhoppningar fäste hr Schulte vid den uppmuntran den gammalkatolska rörelsen rönte å de tyska regeringarnes sida. Han erinrade om, att äfven det sextonde århundradets reformation i Tyskland icke kunde göra några större framsteg förr än någon furste förklarade sig för henne. Särdeles intressanta voro de statistiska upplysningar hr Schulte meddelade om de gammalkatolska församlingar, som redan bildat sig i Tyskland. I konungariket Preussen finnas för närvarande tjugutvå fullständigt organiserade församlingar med 19,200 medlemmar. Detkatolska universitetet i Bonn hör nästan helt och hållet dit. I Baiern finnas, tretiotre gammalkatolska församlingar med 17,000 medlemmar, i Baden 27 församlingar med 11.000 medlemmar. I det öfriga Tyskland finnas omkring 1000 gammalkatoliker. Antalet af till församlingar förenade gammalkatoliker uppgår silonda i Tyskland till omkring 50.000. Om mar räknar alla dem, som, utan att vara inskrifne i gammalka tolsk församling, anslutit sig till rörelsen, kan antalet gammalkatoliker utan öfverdrift uppskattas till. 200,000. På aftonen samma dag antog kongressen ett af verkställande komitena utarbetadt förslag till kyrkoförfattning för de gammalkatolska församlingarna. Dessa församlivgar utgöra en fast samman sluten association, som hvart år väljer en synod. De skola icke vara nägra socknar eller territoriella församlingar utan verkliga moraliska associationer; man blifver medlem af dem genom en uttrycklig och personlig anslutning. De kunna med synedal komit6ns och biskopens medgifvande-afvika från hvarändra i sin inre organisation. De bofaste, manlige medlemmarne utgöra kyrkans rådplägande församling. De votera dess budget och välja kyrkoherden, som bör motsvara de vetenskapliga och religiösa kompetensvilkoren, hafva gjort akademiskastudier vid ett statens universiteti enlighet med den. bekanta, af preussiska kamrarne antagna lar gen samt undergått prof inför en af synoden utnämnd komite. Vid hans sida står ett kyrkoråd, som sköter de administrativa ärendena och som äfven väljes af församlingen på tre är. Presten innehar sin befattning på lifstiden, så vida han icke gör sig skyldig till nägon gröfre förseelse i fullgö rande af sina åligganden. Församlingen utnämner i förhällande till medlemsantalet delegerade till synoden, af hvilka dessutom alla prester äro sjelfskrifne medlemmar. Synoden väljer biskopen samt en synodalkomit. Biskopen sammankaliar synoden en gäng om året och oftare om så behöfves. Den ryske presten Wassilief uttalade på tyska den ortodoxa ryska kyrkans sympatier för den katolska reformen. Professor Holtzmann från Heidelberg talade säsom repressntant för protestantföreningen om den kinesiska mur, som skiljer protestanter och katoliker, men som likväl icke kan hindra dem att mötas på vetenskapens, den kyrkliga reformens och civilisationens områden. Han tillade, att bland de reformer, som fullföljas af gammalkatolikerne, en af de vigtigaste synes vara lekmannaelementets deltagande i de kyrkliga angelägenheterua.