Aftonbladet – 19 september 1873, sida 2

idana voro de inskrifter, ögat öfverallt mötte Män, qvinnor och barn, ja till och med hästarne buro kokarder... I detta ögonblick marscherar stadens musikkår, dekorerad mec trefärgade band, till jarnvägsstationen föl att mottaga de franska soldaterne. Jag föl jer dem, Hela staden har strömmat till sta tionen. På en gäng ser man den 94:e ba taljonen uppställd i led och med musik : spetsen. Jag deltager i det allmänna glädje ruset. Det förekommer mig som om jag icke sett soldaterne på tre år, och jag slu ter mig till de tiotusen röster, som från vallar, träd, takåsar, fönster och omnibusai ropa: lefve armån! lefve Frankrike! Rundt omkring mig ser jag gamla och unga gråta af glädje Hela befolkningen är gri pen af den största hänförelse. På stationslokalen häller mairen ett tal till öfversten. Tre unga elsassiska qvinnor i nationaldrägt iskänka vin för att helsa officerarne välkomne. Soldaterne förplägas af en läkare vid namn Nidar, hvilken anskaffat vin, som bäres ut till dem af hvitklädda barn. Till öfversten framräckas de praktfullaste buketter. Trupperna börja sin marsch, musiken spelar och hänförelsen stiger till sin höjd. Officerarne föras till hotellet Le Trois Maureg, der frukost väntar dem, En illu mination förberedes till i afton. Det är en rörande syn att se ett befriadt folk! Vid det sammanträde, som hölls af dele gerade för den internationella ar betareföreningen den 11 dennes, antogos åtskilliga förslag af generalrådet hvilka, för sävidt de afse en revision a statuterna, hufvudsakligen gå ut på at! gruppera de socialistiska arbetareförenin garna nationsvis. Dessa förslag innehålla att alla till Internationale hörande ar betare i ett land välja ett verkställan de råd för detta land, att dessa verk. ställande råd skola stå i ständig kommuni kation med hvarandra genom förmedling af genberalrådet, att särskilda fonder till under stöd för behöfvande medlemmar skola bildas och förvaltas af de verkställande råden, att i händelse af arbetsinställning föreningen i ett land är förbunden att understödja de strikande om deras egna fonder icke räcka till, att hvarjs medlem af en sådan förening för ett land skall, i händelse af ut vandring ha lika rättigheter med de äldre medlemmarne af föreningen i det land, dit han flyttar, samt att föreningen skall söka hindra import och export af arbetare i händelse af arbetsinställning. Duparc, delegerad för Gneve och kongressens president, attalade sig emot de reaktionära tendenserna och den ensidigt teoretiska riktningen, tvenne lyten, som förnämligast vunnit insteg i Internationale genom personer, som till sin samhällsställning icke voro egentlige arbetare, men som anslutit sig till försningen och sökte beherrska densamma. Arbetaren, menade han, måste ackomodera sig efter den närvarande ställningen, på samma gång han söker förbättra densamma. I Schweiz hade arbetaroe makt att på fredlig väg undanrödja sådana lagar. och institutioner, som voro tillderas skada; men de borde tillika inse att de icke, derför att de voro det största antalet, hade rättighet att förtrycka de andra samhällsklasserna. De medel, genom hvilka en förbättring i arbetsklassens ställning förnämligast borde åstad:kommas, voro i hans tanke arbetslönernas höjande, arbetstidens förkortande och bildandet af kooperativa samfund (produktionsföreningar). Hr Abeele, delegerad för, Holland, (såsom vi förut omnämnt, med uppdrag att deltaga både i federalisternes och centralisternes kongress) och en af kongressens vicepresidenser ansåg, att dessa kooperativa samfund icke borde omfatta blott arbetare af ett yrke atan arbetare af alla yrken på en ort. Frågan huruvida litteratörer, advokater, och andra ickearbetare böra få vara medlemmar af Internationale eller icke, diskuterades lifligt. Man stannade vid det resultat att tankens arbetare böra få vara med; dock uttalades af flera den åsigt att man borde noga se upp med dem, emedan de ofta visat sig böjda att draga in arbetarne iäfventyr liga företag och göra dem till verktyg för politiska omstörtningsplaner, då likväl den internationella arbetareföreningens uppgift ateslutande var social. I:anledning af ifrå zavarande kongress yttrar Independance Belge: Man må icke alltför mycket skynda med att säga, att Internationale är död; Det gifves en Internationale, som är död eller nära att dö, nemligen de politiska stridernas och deklamationernas Internationale. Hvad som står qvar är de ekonomiska stridernas Internationale, hvilken tenderar att organi sera sig och antaga allt större utsträckning. Enligt till London ankomna officiella underrättelser från guldkusten har en strid med Ashantees egt rum den 14 Augusti. Det engelska krigsskeppet Rattlesnake blef på floden Prah beskjutet från den på dess strand belägna staden Chama. Comedore Commerel blef sårad och måste begitva rig till Cape Coast. Äfven andra officerare blefvo sårade. Engelsmännen förstörde Nyssnämnda stad. I måndags afgingo korvetten Encounter och kanonbåten Philomele till Guldkusten. Times betonar, att det förestående kriget icke åsyftar någon områdesutvidgning, och att England hvarken har någon anledning att vägra ashanteoa tillträdet till kusten el ler att störta den hos dem regerande dynastien; det är endast meningen att gifva ashanteeregeringen en föreställning om Englands makt och derigenom för framtiden förekomma sådana angrepp, som hon på senaste tiden tillåtit sig.