EN PROVINSR0OS. Novell af Ouida. 0O Gnd! mumlade han under det hans förtviflade blickar irrade emellan taflorna på väggen och hans aftärda hustrus hopsjunkna gestalt. För hans snille och hans kärlek syntes honom detta syndiga offer nästan som en dygd. Tvekar ni ännu? sade den hjertlöse gubben, dumheter! Hvem skadar ni väl? Ni ger mig mästerstycken lika goda som dem, hvilka de skola likna — och jag uppkallar dem efter en död man, hvad ligger det för orätt deruti och hvem skulle väl derigenom bli förorättad. Att tillfredsställa en så SR fantasi hos menniskor är inte det minsta klandervädt. Välj nu! jag har brådtom. Ren dolde sitt ansigte i händerna, stod tyst under ett ögonblick och vände sig sedan till Lilly med orden: Välj du för mig. Blek som döden slöt hon sig närmare intill honom. Min Ren6! ditt samvete har redan valt, mumlade hon mellan de torra, skälfvande läpparne, lycka och anseende kunna inte köpas med bedrägeri. Ren6 upplyftade sitt hufvud och såg skarpt på den man, som höll hans tillkommande öde — ära och oberoende eller obemärkts het och hungersnöd — i sina händer. Min herre, sade han långsamt, med ett småleende af bittert lugn, jag eger ingenting ) Se A. B. M 210—213, 215.