För Höganäs och Ryd!Dav. Ps. 56:63. Bland klipporna, som fl af det vilda gatt, Med pannan emot handen talet i hösteqväll ag satt; Jag lyddes ej för stunden till naturens tag och läs Med upprörd själ jag dröjde sm ett ord från Höganäs. Från hus till. hus mördeneeln gick — jag det af bladet såg — Det fanns väl knappt ett tjäll, der ej en döder innelåg. Hvad skrän af alla dessa små, som sakna kärlek nu! O, samla deras tårar, Gud, uti din lägel du! Jag var i mina tankar der, bland elände och lik, Jag suckade ur Hjertats djup: ack, den som. vore rik Likt nedsmält guld i qvällens glans det vida hafvet sjöd: Jag ville kunnat pregla det, att lindra likars nöd.