för att sålunda passera skogsholmen. Ffter ni gon stund ropade dottern att hon påträffat e nyss uppgräfd grop, som likväl var tom, och e stund derefter stötte hon på en annan grof väl öfvertäckt med mossa, ur hvilken framstac spetsen af en fågelvinge. Gropen uppgräfdes oc befanns vara ett vanligt visthus, innehålland för tillfället en till hälften uppäten tjäder sam tarmar af något mindre djur, sannolikt får. N var det klart att egaren icke kunde vara lånj borta. Vid pass 200 fot högre upp i backen I träffades tvenne parallelt med hvarandra liggande af stormen kullvräkta yfviga granar. Divers tecken gjorde stället misstänkt, hvarföre en när mare undersökning företogs sålunda att Malm ström från ena sidan med bössan och Blomqvis från andra sidan med ett spjut trefvade unde träden, börjande från toppen. Snart råkad Blomqvist med spjutet midt i högen, och följde deraf var klagolåt från de oroades sida. Blom qvist skaffade sig då en inblick i det inre af dei vidlyftiga lyan och fägnade Malmström med rap porten att der fanns hela hopen. Sedan Malm ström så godt sig göra lät försäkrat sig om e! anständig reträtt i händelse det gamla herrska pet hemkommit och fått det orådet att falla säll skapet i ryggen, företogs en allmän stormning af nästet, der de unga påträffades alla tio uti el klunga, sannolikt högst förvånade öfver det ovän tade besöket. Nu uppstod frågan huru ungdo men på lämpligaste sätt skulle bringas i säker het, Med en offervillighet, värd allt erkännande förklarade Blomqvist sig villig att afstå sir skjorta, för att användas såsom säck. Anbude antogs, ärmar och halsöppning hopbundos och angdomarne stufvadesin den ena efter der andra. Härunder lyckades likväl en af yngle smyga sig ut ur skjortan genom bröstöppninger tan att i ifvern och glädjen bli bemärkt. Dö Malmström vid hemkomsten fann endast nio huru han ganska ordentligt inräknat tio stycken edde honom hans slutledningsförmåga att jemte Blomqvist och possessionaten Wickholm åter vända till lyan för att leta upp den försvunne och på samma gång söka få tag i de gamla var sarne. Ungen hittades ganska riktigt, inkruper mellan en sten och densamma omgifvande mossa. varefter den genast stryptes och upphängdes vid ngången i afsigt att sålunda locka föräldrarne ill hjelp. Först efter ng väntan kommo gamla rargarne i närheten, men höllo sig utom skott våll och stämde upp en konsert, som, enligt Malmströms egna ord, kom håren att resa sig vå hans hufvud. Efter lång och fåfäng väntan utt få skott på dem måste de vaktande begifva ig hem med oförrättadt ärende. Sådan ärt de alj Malmströms af Wickholm och andra bekräf. ade berättelse om rg AR vid fyndet, hvilket tvifvelaktigt gifver vid handen, att fall inträffa lå varghona lägger ända till tio ungar: