Aftonbladet – 16 september 1873, sida 3

lyckats förvärfva sig ett visst förtroende som rask och duglig affärskarl. Mannens ekonomiska ställning var emellertid underminerad, och en vacker dag fann han för godt begifva sig af till en annan marknad. Justsom han stod i begrepp att med snälltåget resa till Göteborg, infann sig en af hans bekanta vid stationen och bad honom göra sig den väntjensten att medtaga och i Göteborgs enskilda bank insätta 500 rdr. Bedragaren var naturligtvis nog välvillig att åtaga sig ärendet, och de 500 riksdalerna blefvo enj lika opåräknad som värderik tillökning i den stulua reskassan. Den oväntade rymningen väckte stort uppseende. Flera köpmän, med hvilka S stått i affärsförbindelser, gjorde betydliga förluster. Hanivar och förblef emellertid borta, och de befragne fordringsegarne fingo trösta sig bäst de unde. Efter åtskilliga äfventyr i Amerika, dit kosan naturligtvis styrdes, blef han kassör i den sorgligt ryktbara bedragarefirman Swedish Commercial Company i Chicago. Nu började han lefva med en viss glans och intog en ganska framstående ställning bland svenskarne i Vesterns hufvudstad. Visserligen begynte åtskilliga dunkla rykten om hans föregåenden i fäderneslandet sprida sig bland svenska befolkningen i Chicago, men hans makalösa fräckhet stod honom bi, han höll sig fortfarande styf och magnifik, och när skandinaverna i Chicago gåfvo en lysande fest för sin frejdade landsmaninna Kristina Nilsson, var det Fogelberg — så kallade han sig efter ankomsten till Amerika — som hade äran att med den firade sångerskan öppna balen. . Bedragarebankens verkliga syftemål började emellertid framskymta mer och mer tydligt — huru den bedref sina skamliga operationer och slutligen lyckades bedraga ett stort antal skandinaver på deras små besparingar, torde kunna antagas vara temligen allmänt kändt. Slutkatastrofen bestod deri, att kassören Fogelberg rymde, medtagande bankens kassa. Han öfvergaf på samma gång hustru och barn och medförde på resan en annan qvinna, till hvilken han stått I brottsligt förhållande. Hvarthän han tog vä gen kände ingen. och han har allt framgent lyckats undgå straffet för sina många bedrägerier. Anledningen hvarför jag meddelat denna bedröfliga lefnadsteckning är, att Sundevall-Fogel berg för kort tid sedan och helt nära skådeplatsen för sina tidigare bedrägerier uppträdt i en ny skepnad. För ett par veckor sedan ankom till en enskild person härstädes ett telegram från Kristiania, med förfrågan huruvida en resande från Amerika, vid namn Berger, befann sig i Göteborg. Någon sådan person hade emellertid ej afhörts härstädes, men det uppdagades kort ti derefter att den efterfrågade icke var någon annan än Sundevall-Fogelberg, som under namnet Berger lyckats innästla sig hos styrelsen i canalensiska provinsen Ontario samt af nämnda styrelse blifvit sänd till Norge som emigrantagent. Sina gamla vanor trogen, bedrog han en person Kristiania på icke mindre än 1000 rdr, och äfven i Kjöbenhavn, der han någon tid uppehållit sig, ha flera personer blifvit lurade på större eller mindre summor. Då ingenting mer återstod att göra i Norge och Danmark, rymde hr Sundevall-Fogelberg-Berger för tredje gången. Det är icke sannolikt, men ingalunda omöjligt, :y mannen är mycket djerf, att han för närvaande uppehåller sig i Sverige, och det skulle sannerligen vara en vacker fångst, om det lycsades någon af våra polismän att få en så ståtig fågel i buren, H