Aftonbladet – 16 september 1873, sida 2

— Den medicinska undervisningen. Förlidet års riksdag ingick, såsom man torde påminna sig, med en skrifvelse till K. M:t angående ordnandet af den medicinska undervisningen i riket, dervid hemställande till pröfning följande trenne hufvudsakliga frågor, nemligen om inskränkning af ämnenas antal i den medico filosofiska examen, om utvidgving af den praktiska undervis: ningen vid universitetens medicinska fakulteter, samt om befogenhet för medicine stu diosi att vid hvilket af rikets medicinska läroverk som helst aflägga så väl den teoretiskt medicinska eller kandidatexamen, som ock den praktiskt medicinska eller licentiatexamen. Afsigten med denna skrifvelse var att få ett slut på den s. k. medicinska frågan och detta på ett sätt. som på samma gång det tillfredsställde Carolinska institutets i Stockholm anspråk på att vara och anses för ett fullständigt medicinskt läroverk, icke gjorde aågot ingrepp i universitetsfakulteternas rättighet och skyldighet att meddela fullständig medicinsk undervisning. Riksdagens skrifvelse remitterades till kanslersembetet. Detta embete inhemtade yttranden så väl ai universitetens med. fakulteter och konsistorier som af Carolinska institutets lärarekollegium. Upsala konsi storium föreslär bland annat, att samtliga de medicinska läroverken skulle upphöra ati vara examensanstalter och läkarnes pröfning verkställas af examenskommissioner; Lunds konsistorium; satt en gemensam kontroll utäfvades öfver elevernas insigter vid slut pröfningar vare sig genom censorer eller på annat sätt. I skrifvelsen till K. M:t atstyrker emellertid kanslern detta, befarande, att en sådan anardning skulle hos läroverken undertrycka den känsla af sjelfständighet och an: svar, som under nu varande förhållanden ej kan undgå att på deras verksamhet utöfva en välgörande inflytelse-. I sjelfva hufvudfrågan — om önskvärdheten af likställighet i åligganden och rättigheter mellan universitetens medicinska fakulteter och Curolinska jastitutet — tyc