Aftonbladet – 15 september 1873, sida 3

Hvarför är ingenting af allt detta at slutadt? sade han hastigt. Ren6 rodnade djupt. Oljemålningar kosta penningar, svarade han ;kort, och jag är mycket fattig. Ehuru eändast-en bondeson, var han stolt och detta yttrande gick med svårighet öfvel hans läppar. Främlivgen tog sig långsamt en pris snus Ni är en man med gällsynt snille, sad han okonstladt. Ni behöfver endast blifv: känd för att-erhålla Meissoniers pris. Meissonier — ett namn, som bland arti sterna nämndes med samma vördnad som el Rafael, en Titian; Lilly andades djupt, ble dödsblek och gjorde korstecknet. Ren magra hand darrade på staffliet, mot hvil ket han stödde sig; ingen. af dem bröt tyst naden — de voro förstummade-af idelhopp Vet ni hvem jag är? fortsätte främlin gen med ett vänligt smålöje. ND jag har inte den äram, svarade en. Den lille mannen upptog åter sin gul snusdosa och. nämnde ett namn vid hvilke den unge målaren studsade; : det -var nemli gen en af de störste konsthandlares i En röpa, en man, som med ett enda ord kund höja eller tillintetgöra en artists reputatioi och hvilkens-ofelbarhet ochrättvisa i dom slut af alla kännare ansågs osviklig. 3En sällsynt talång, upprepadeden store konsthandlaren, Det är märkvärdigt, at det sanna snillet påträffas oftast i jordvå ningen eller i vindskupan, man upptäckel det nästan aldrig i rikedomens hemvist — men för att komma till saken! Ni har er synnerlig karakter uti edra ämnen och på samma gång en slående origmalitet i idber den mest harmoniska nyans i: koloriten och ett fullständigt utförande-af detaljerna; utar