musiken eröfrat eu så upphöjd plats, såsom de ock för den musikaliska konsten i alla länder eva en så stor och djup betydelse. Den första dagens konsert börjades med Beethovers stora festouvertur i C dur, op, 124, hvarefter. sedan ett festtal af Emil Bittershaus blifvit hållet, uppföräes Händels Messias. Den af nära 400 personer bestående kören samverkade med en orkester. i bvilken violinbesättningen utgjordes af 48 små vinliner, 18 alter, 16 violenceller och 13 kontrabasar. Sopranpartiet ntfördes af en sångerska, hvil: ken såväl med sina röstmedel som genom sin om ej fullt felfria dock i många hänseenden utmärkta sångbildning måste väcka allmänt intresse. Madame Wilts föredrag af Ae herrliga sopranarierna var i många hänseonden utmärkt, och ot man bortser från ett och annat missgrepp, sådana hvartill de flesta operasångerskor i ovatoriet göra sig skyldiga, såikan man ej kalla detgamma annat än stämningsrikt. Referenten kan för gin del ej säga detsamma om föredraget af altpar tiet, som utgör en så framstående del af glo. sängernai Messias. Sångerskan, fru GumperzBettelheim, eger en röst af stort omfång och mäktig klang, hvliken dock lider afbräck gemom sångerskans nog mycket färglagda, falskt patetiska sång. Tenoreu, hr Max Hubert, en dilettant från Minchen, begäfvad men en hög och kraftig röst, hade dock föga sym. patiskt vare sig i rösten eller föredraget. Baspartiet uppbars på ett värdigt sätt af den förr nämnde utmärkte sångaren Carl Hill från Schwerin. Då den festen inledande ouverturen dirigerats af den egentliga festdirigenten Rietz, så var ledningen af Messias anförtrodd åt hr Breunung, som på förhand instuderat oratoriet med den Aachen förhanden varande kören och orkestern. Han tallgjorde nu sitt värt att leda densamlade