Aftonbladet – 10 september 1873, sida 3

Juvelerare-, guldoch silfverarbetet visade ett långt drifvet sinne för rik praktutveck-l: ling, motsvarande stoffets värde, men äfven ! denna vanligen riktad på antingen en illu-l1l sorisk eller också en plastisk naturalism. Till den förra räknar jag de ofta förekom-! mande förgyllda brödkorgarne, imiterande ll flätverk i strå, öfver hvilka var kastad en li jamastservet med fina mönster, hvilken vid 1 närmare påseende befanns vara gjord af rent 1 silfver, och liknande konster (Owtschimic-t kow, Moskwa, A. Postnikow samt Hlebni kow, storfurst Konstantins hofleverantör, som lt för öfrigt briljerade genom sina emaljer). Till (1 den andra arten räknar jag de låga bord-s uppsatserna, hvilka ha franska förebilder, ? men här användas till framställning af nationella motiv i fristående skulptur. Eskimåer i strid med isbjörnar (Owtschimickow ?) I c och liknande saker (Sasikof, Petersburg). lr Här visade det sig tydligt, hur vår tid förlorat förmågan af verklig stilfull behandling g af silfver för plastisk framställning. Allale dessa vridna och böjda ställningar, dessa väl S imiterade björnpelsar och skinndrägter voro d uppenbarligen ej passande för sitt material la sä som de här framträdde. För attlära denr konsten få vi gå i skola hos 1500-talets renaissance, som var så ytterst försigtig i vajet af motiv, då det gällde den svärlöstali uppgiften att framställa fria figurer i silf-k ver, och som visste att afväga förhållandet lä mellan det matta och det blanka på ett aflF vår tids konstnärer föga påaktadt sätt, Attli något så förfärligt, som den för öfrigt för-d räffliga Borissows (Tiflis) borduppsats i ro-F :occo, en formlös guldmassa, föreställande (i skyar (!) och englar, som bära en vas, kunde mn förekomma i vår tid, derom hade jag knapvast någon aning. Wilhelm Adlers i Moskwa patenterade la suldmosaik med vackra färger i guldet verade för mina ögon som emalj — huruvida fi uppfinningen förtjenar sitt namn mosaik li ir mig icke klart. Den användes för broscher, örhängen o. d. saker. Men knappast lemna vi dessa europeiska d mitationer och vända ögat mot den byzan-In inska stilens alster i Ryssland, förrän en lfi ångt intressantare och betydelsefullare bild b ör oss upprullas. Här fionaå vi en sedans irhundraden verksam tradition, som bär prä-ö seln af en originel utveckling af medeltilens former, vanligtvis direkt nedärfd från r amma tider, delvis väl äfven ett resulat af arkeologiska studier — i bådala allen högst intressant och tilltalande och lg ritnande om att äfven en så död institution!n om den grekisk-katolska kyrkan kan genom itt stela fasthållande af det gamla verkalP fven den något godt, när nota bene dessjlo samla former väckas till lif och utveckling V f begåfvade handtverkare Visserligen se )p i här de uslaste litokromiska helgonbilder, Pesth inköpta ljuskronan efter teckning ls f prof. Rackau i äkta byzantinsk-rysk stillg oris 500 rubel silfver) från Borissof i Tiflis. la lär finna vi den af Österreichisches Museum i K. u. G. inköpta kopp med vackert fornade ryska lökornament, inskrifter och en lo miterad inlagd rubin, här slutligen stor-s: lommad silfveroch guldbrokad frän Sapojikoff i Moskwa. Dock allra rikast och egendomligast, allra ulturen sammangjutna inflytandena, som åtrycka Rysslands exposition dess intresanta prägel. Der uppträda nu inom me-ui allindustrien de bekanta damasceringarne, nslagning af olika metaller i hvarandra, pecielt de bekanta Tulaarbetena, silfver ilin tål. Det är ej endast snusdosor, som här-d rån utgå, äfven dryckeskärl och andra hus: eråd förekomma i rik mängd. Dock hafvalg i sett många yttranden af missbilligande fver att denna gamla teknik i Tula börjar st fverge sina gamla traditioner för dåligt)m yhetsmakeri, och vi instämma fullkomligt ke att bannlysa såväl dessa landskap ochjlde yggnader, hvilka ha ersatt de gamla orna-ke enten, som äfven användandet af guld tilllfr yllande i etsningarne i stället för ellerhi redvid det enklare, men långt verksammare l är ilfret. Den äkta Tulaornamentiken är aflde siatiskt ursprung, bildar grenar och löf9 rnament i fina i hvarandra löpande svängltr ingar och är tydligt i familj med flera afloc e orientaliska ornament, vi förutbetraktat, lor huru påverkade och omgestaltade af denln: uropeiska renaissansen, För Tulaarbetenalhe ilda de ej endast den genom århundraden fu äfdade, utan äfven den mest passande or Ige amentation, i det genom dem teknikens onstfärdighet på det naturligaste och tillka på det mest lysande sätt träder i da lte en. Äfven på bokband i ryskt läder framgg äda ofta nog praktfulla orientaliska ornagr ent, guld på brun grund, m Lackarbetena, i: synnerhet de röda medlqo uld, förkunna Rysslands sammanhang med me rienten, men skilja sig lika bestämdt från jjg 3 beslägtade japanesiska och kinesiska. all s Postnikows emaljeradegyllene koppar nköpta af drottningen af Wiirtemberg) visa flytandet af persiska ornamentmotiv, och cherkessien spelar en stor och framstående 1 i fråga om sina nationella damascerade apen och andra metallarbeten; Uppträdanet af blommor, hällna i full öfverenstämelse med den persiska stiliseringsprincipen, sar oss detta landg närhet; men framför lt beundra vi de tcherkessiska broderierna, vilkas ornamentik i:-storsvängda blomstersabesker, päminnande såväl om de indiska mm om de persiska mönstren, gå tillbaka I en aflägsen tid.. Denna teknik har alstrat cken med ra bradgries i guld, silfver h färgadt siden. Liknande arbeten finna på de tcherkessiska drägterna väl bäde wordnade och komponerade. Originella önster förekomma här i mängd, än geometria bårder, än stiliserade djur. Tessa motiv va nu äfven influerat på andra handtrk; så finna vi i Borissofs exposition från flis af guld. och silfverarbeten ofta nog igran och andra arbeten äfven emaljer ed detta nationaltcherkessiska motiv: rotten, der en stjerna bildar sig inne i rottens cirkel, Vilja vi söka djupare in i Asien efter de storiska källorna till denna ornamentik,22 hänvisas vi dels till Persien, dels tillT! wmarkand, som har exponerat en intras: nt samling af emaljerade tegel från 14:de h 15:de seklen. å Jin praktioll användning ha flera af dessa ientaliska motiv fått hos ryska juvelerare, t, ex. hos Tchitcheleff i Moskwa, som bland nat har exponerat ett praktfull: diadem sd olika färgade perlor (inköpt af Gewerbeisoum i Berlin). Det består af fint nät-Ssål rk, derunder en perlrad, under hvilken en ) ori 1 rosetter spelar, bärande hängande fe-rYar ner af perlor. Öfver nätverket löper likader les en krans af rogettar, spe En liknande förening af Orient och Occi-8e! nt, som Ryssland visar, uppenbarar siglig ven i Ungern, men med olika resultat. få yssland hemtar siva största resursser fiån ) Kul t pmätliga inre I Örlenten, utan att förmå I8er ga till höjdpunkten af europeisk konst-tur Ba ko fol tel fäl pri på bli frå fär der till bej Ho kn Ru me lan