Aftonbladet – 9 september 1873, sida 2

Jag har varit rädd, tyranniserad, kufvad — Grace, jag har varit i fängelse! I fängelse? I rysk fångenskap? O, min Gud ! Ja, Grace; jag har pröfvat allt annat. men det kunde jag inte uthärde. Döden är en lek emot fångenskap. Att ej kunna komma ut! — Att i raseri gå fram och åter, fram och åter som ett vildt djur, under mänga timmar — ati brinna af begär att kasta sig öfver sin föngvaktare och slita hjertat ur bröstet på honom; att slö hufvu det mdt murarna i hopp att krossa hufvudskälen — med ett ord: att taga sig till hvad som helst, huru ursinnigt som helst för att göra sig qvitt denna gräsliga föreställning: I Jag kan ej slippa utl! Grace hade aldrig sett honor så upprörd. Men nu är ni åter friz, sade hon för att lugna honom, O, dessa förskräckliga ryssar Det var inte rysk fångenskap. Hade det så varit, skulle jag burit mitt öde. Jag hade förutsatt en sådan möjlighet — det hörde till krigets vexlingar. en att göras till fånge af ett misstag! — strax i början af min lysande verksamhet — af en rå och djurisk khan, en skurk, som jag ville tjena. men som inte kunde, inte vågade. eller inte ville förstå mig! — Grace jag fastnade sjolf i I den snara jag utlagt! Jag for, full at! sjelftillit. Aldrig hade någon varit så klok som jag skulle bli! Hvad jag skulle spela nina kort väl och vinna rikedomar oo ok! Och så spärrar detta jur IDmig — wånar och smädar mig — hålor mig in pärrad under halltannat år, hotar hvar redje månad 250 slå hufvudet af mig sedan an Väl hade låtit mig tala för sig med den): ;amle ormens tunga!s Det var inte han som tystade er; det: rar Gud! Du har rätt, Grace; jag insåg det tilll: lut. Jag famn en dag att jag under många ir hade frestat hvem som var den starkare, ud eller jag; jag fann att jag hade fre: tat på, hburngvida jag ej skulle kunna reda!