Aftonbladet – 8 september 1873, sida 2

SUSUVIIN CUOUCI IVL ICE GIIUBOU, VAR LAU TV UVA EI ATB het, med hvilken han velat upprätthålla sår ! väl disciplinen inom arm6n som i allmän: het ordningen inom landet, aldrig samtyckt till afrättandet af lifdömde soldater eller insurgenter. I sitt motstånd mot dödsstraffets tillämpning understöddes han af kolonialministern Palanca; men krigsoch mar rinministrarne ville att detta straff skulle tillämpas, så snart det af krigsrätt blifvit idömdt, och påstodo, att det i annat fall var omöjligt att upprätthålla disciplinen inom armön, Generalerne och officerarne delade samma uppfattning. Saken hänsköts till sortes pröfning. Förslag framstäldes af ;n deputerad, att krigslagarne skulle tillämvas i hela sin stränghet och att det beslut, som förut blifvit fattadt om att dödsdom cke får verkställas utan att målet hänskjuits till cortes, ej skulle gälla i fråga om rigsrätts dom; Salmeron förklarade, att m detta förslag antoges, skulle han afgå rån sin post. Det blef verkligen antaget ned förkastaade af alla mildrande modifika: ioner, och heldre än att svika sin öfvertyelse i en stor humanitetsfråga nedlade Salneron sin befattning såsom verkställande naktens chef, en befattning, i hvilken han alagt ganska stora förtjenster om ordninsens återställande inom landet och om det republikanska statsskickets befästande i Spanien. Den berömde talare och stätsman, som nu intagit hans plats, valdes med den betydliga plaraliteten af 133 röster mot 67, hvilka tiliföllo Pi y Margal. Dessa båda män kunna anses representera två olika riktningar inom det federalistiska partiet. Castelar, likasom Salmeron, vill, att den federativa republiken skall bildas uppifrån och nedåt, d. v. s. att de särskilda staterna skola konstitueras af den för hela landet valda församlingen. Pi y Margal åter närmar sig i många fall det parti, som ville att federationen skulle bildas nedifrån och! appåt, d. v. 8 att de särskilda staterna skulle konstituera sig först, ehuru han visserligen aldrig såsom intransigentes velat genomföra denna ide genom uppror och inbördes krig. Från carlistiska källor meddelasden utan tvifvel öfverdrifna uppgiften, att carlisterne för närvarande ha 40,000 man under vapen i nitton provinser af Spanien. De hålla på att inrätta ett kanongjuteri i Areso, tre mil från Tortosa. Många unge män ha lemnat Valencia och Huerta för att ansluta sig till carlisterne. Tre nya carlistiska band ha visat sig nära Murcia, I fall det af oss förut omtalade ryktet om att insurgenterne i Cartagena skulle ha satt sig i förbindelse med carlisterne, icke är ogrundadt, skulle uppträdandet af dessa band möjligen kunna stå i sammanhang härmed. Enligt underrättelser från Cartagena har brigadchefen Villaton, som hade befälet öf ver belägringsartilleriet, begärt afsked på grund af de otillräckliga resurser, som stodo till hans förfogande. Insurgenterne ha inom staden arresterat tre af general Salcedo utsända spioner. Belägringsarmåns öfverbefälhafvare, general Campos, har företagit nattliga marscher i grannskapet af staden för att på ett så mycket mera verksamt sätt afskära densamma all tillförsel af lifsmedel. Derigenom har han tvungit insur gentchefen Tornaseti, som står i spetsen för en trupp insurgenter från Valencia, hvilka vid undertryckandet af insurrektionen i denna stad begåfvo sig till Murcia, att draga sig tillbaka från fästet S:t Lucia till staden Cartagena. Den 4 September, årsdagen af kejsardömets störtande och republikens införande i Frankrike har förgått i Paris utan något störande af den offentliga ordningen. I ett telegram till Times säges att vinhandlarne i Berey (strax söder om Paris) itorsdags ämnade gifva en republikansk fest till minne af händelserna den 4 Sept. 1870 dock inom en privat krets. I Bordeaux och Algier förekommo nämnda dag några försök att störa ordningen, hvilka dock genast undertrycktes. Den 31 Augusti företogs i Luzern en politisk demonstration till ära för Thiers, som för närvarande uppehåller sig i denna stad. De franske köpmän, som äro bosatte i Schweiz, öfverlemnade till honom ett album, smyckadt med trefärgadt band. Dessa äro de enda färger, jag erkänner, sade Thiers, och hvilka jag vill förblifva trogen. Jag har, fortsatte han, invigt mitt lif åt frihetens grundläggande i Frankrike och jag har försökt att grunda den under monarkien. Det har icke lyckats mig. Jag är öfvertygad om, att den ene utesluter den andra. Jag har derför trofast anslutit mig till republiken. — Enligt ett telegram från Paris till Berlingske Tidende har Thiers från Schweitz sändt ett bref till kommunalrepresentationen i Nancy, i hvilket han förklarar sig vilja uppgifva sitt tillämnade besök i denna stad af undseende för republikens heliga sak, Att döma af meddelanden i franska tidningar hade man i Nancy tillämnat storartade demonstrationer till ära för landets befriare och det är förmodligen för att icke gifva anledning till någon obehaglig konflikt mellan municipalrådet i Nancy och regeringen, som Thiers undanbedt sig inbjudningen, Den utländska pressen sysselsätter sig för närvarande med åtskilliga förändringar inom den högre franska och tyska diplomatien. Marquis de Harcourt, en nära slägting till marskalk Mac Mahon, har sålunda blifvit utsedd till franskt sändebud vid hofvet i Wien och kommer redan den 15 dennes att mottaga sin nya post för att vara närvarande, då konung Victor Emanuel inträffar i den österrikiska hufvudstaden. Ett annat personombyte i den diplomatiska verlden, och hvilket väcker ännu större uppseende, är grefve Arnims förestående rapellering från sändebudsposten i Paris. Redan i Juni, omedelbart efter Thiers fall och Mac Mabhons val till president, var det fråga om Arnims eventuella afskedande, derför att han med en öppenhet och ifver, som icke öfverensstämde med furst Bismarcks afsigter, tillkännagifvit sina sympatier för en monarkisk restauration i Frankrike. Neue freie Presse för den 4 dennes meddelar ett privattelegram från Berlin, enligt hvilket grefve Arnims återkallande nu skulle vara definitivt beslutet. Som hans efterföljare nämnes nu varande tyska sändebudet i Berlin, prinsen af Reuss, och det tillägges att sändebudsposten ANA ak RIRRR Pn nn AR AR KL RAA