Aftonbladet – 3 september 1873, sida 3

ämnen, rörande hvilka jag känner mig böjd för att ingå i förklaringar med mr Thurnall, eller rörande hvilka mr Thurnall eger rätt att förklara sig till mig. Men sådana har jag mig bekanta, sir, svarade Tom, hvars misstankar tillväxte. Är det er önskan, sir, att tillställa en obehaglig scen inför betjeningen och hela huget, eller vill ni vara god och följa mig nt? Jag nödgas neka dertill, sir. Jag är inte van att hålla sällskap med aktrisers hejdukar. Tom slog honom icke till golfvet; han log till och med då han svarade: Mina afsigter denna stund, sir, äro myc: ket för allvarsamma, för att jag skulle läta atvända mig frin densamma at några ohyf: sade uttryck. Var god gå ut, nppassare. Säg mig nu: vill ni slåss med mig i mor gon, eller vill ni det inte? En gentleman kan jag slåss med; inte med er. Nåväl; en pultron skall jag inte kalla er, ty jag vet att ni ej är det; någon skan dal vill jag inte heller här tillställa, och det af skäl, dem ni, som kallar er sjelf en gentleman, synes ha förgätit. Men se häx hvad jag ämnar göra: jag vill följa er tills ni slåss med mig, skulle jag också derige nom förstöra alla utsigter för min framtid Hvarhelst vi mötas — vid badorter och på offentliga platser — skall jag högt för klara er vara hvad ni är; en lågsinnad, er gemen ränksmidare; jag skall låta er smake min käpp eller mitt ridspö inför hela verl dens ögon; dag och natt skall jag förfölj: och pläga er, tills jag hämnat den oförrätt n tillfogat denna stackars flicka, af hvars föt ter ni icke är värd att bortkyssa dammet. Stangrave blef förvånad öfver Thurnall sätt att yttra sig; visserligen var det ick