Aftonbladet – 28 augusti 1873, sida 3

Jika falska som den sjelf är, hade kallat till lif i detta förderfvade hjerta. Du, orm! Tror du inte att jag genomskådar diva afsigter? Tror du kanske ej jag vet att du förälskat dig i den der mannen ? Grace spratt till liksom hon hade blifvit träffad i bjertat af ett dolkstygn och gömde ansigtet i sina händer. Ja, och nu vill du snärja mig — du vill docka mig att Jjuga på miz sjelf, på det att du skall knuna ställa dig in hos den der fattiga, gudsförnekande... Min mor, nästan skrek Grace, jag kan inte uthärda längre! Säg att det är osannt och döda mig gerna sedan !s Det är lögn från början till slut! Hvad annat skulle det kuppa vara? Och i sin hejdlösa förbittring bekräftade mrs Harwey denna förklaring med en ed, hvarefter hon måhända, för att leda bide sina egna tankar och Graces, i en annan riktning började prata om en stackars, gammal mor som inte bryr sig om nvägot annat än dig och somåhar arbetat fingrarna af sig år ut och år in, för att en gång lemaa dig en styfver när jag är borta. Jag önskar att jag redan vore död! Jag önskar att jag vore ifrån denna usla, otacksamma verld! — Att mitt eget barn skall vända sig med hot emot mig på min ålderdom ! Grace tog bort händerna från ansigtet och betraktade modren med fast blick. Och i samma stund — hon visste icke hurn — kände hon inom sig att hennes mor hade synrit falskt. En rysning gick igenom hela hennes varelse; hon steg upp och lemnade under tystnad rumimv:. Hvart ämnar du gå? Stanna! sade modren med sammanbitna tänder. Som händelsen är med svaga naturer, ökades hennes