Aftonbladet – 28 augusti 1873, sida 2

ren törmenade act aa det kostade tv. ex. Lidoren utt följa en serie på ett utländskt lotteri. me. blott 10 rår på ett inbemskt industrilotteri, så hade detta senare medfört den fördel att spelaren sparat 100 rår(!!!), hvarförutan han hade medvetandet att hafva gagnat den inhemska inlustrien. Hr Lindborg från Stockholm uttalude sip ämnat kb ades förslag till resölution.Han fästade samheten, forpå.. -konstlotterierna i sjeliva vetiet el veta någotsennatyån sebskrip: tioner för konstnärers understod,er ÅA, ON mkki des något helt annat än lotterier i allmän... Ur ekonomisk synmunkt kunde industrilotterierna visserligen vara mycket vinstgifvande för dem som arrangerade dem och äfven för dem, som finge fll dem sälja artiklar till öfverpris, men el Hit thed den förkastliga pro: i nade några 1å, men sk dade den stora mängden. ÄIndustrien beterdrar des bäst derigenom att man läte allting 13 Sn naturliga gång. Hr Stangenberg från Stockholm förordade deremot komiterades förslag. under auförande, att dy vier, som, de i fråga varande fonnes i skärpte BRÅCF) hr myr Ia yrkade deremot al Sj erna endast komme dei Hägg från U industrilotte obetydliga del af yrkena till godo, för hvilken ng af lot lar lämpade sig. N Amanuehsön ? kholm slöt sig a s a LPA fvudsakligen ibeto; också till de sla ne lotterierna, att.slUt.spm kn nglotterior s mot Pp tfvon age sig mpning på de: öfriga Hvad mitastril SRA botriltagnjs bor e eka hågkommas, :t: den spelande, som v sme i besittnivg af den vara han ön icke betalade för densamma hvad den vore Att de vore omoraliska vor tydligt och klart och hade heller ieke blifvit af någon ber stridt, och det omståndighöten, tt sådana fanandra ställen vore. icke nägöt skal att litet hvar hade att derför så nära gjorde det som orätt Kadönvi sjpltta cke derför lof att äfven göra det. Tal vist4g ör öfrigt huru lotterierna kunde verkligen skaae industrien. i det t. ex. stora och dyrbara möbler mentor tillfölle obemedlade personer, som ej åerför afyttrade dem till sten på lotteriet v lotteriinrättningen. sonstfallare industrialster kunnat g reriarna, synnerligast det i Malmö, bli kalla Att ett oca ann a frame ade, ville talaren ej bestrida, men han benellertid att sådana blefre fortfarande a allmänhet, deri äfven loglle dustrilotteri, på hvars förderflighet han 255ör44 som exempel, att hans piga med en uppofirins af omkring 334, procent af sin. lön spelat på detta lotteri i två hela år utan att hafva vunnit någontisg. Ir Svensson hade då fått reda på ofoget och befallt pigån att Släta. Tal upplöste bärefter 7 26 i stadgarna för Stockholmslotteriet, hvilken angifver de ändamål för hvilka lotteriets vinst borde användas, anmärkande han. att, så vidt han hade sig bekant. få eller inga af de antygda föremålen blifvit genom lotteriet främjade. etta ytiratda föranledde ordföranden. hr Svanberg, att taga od t och meddela: ätt öfve hållareembetet ej blott btatskäde täkenskaperna, utan äfven öfvervakade, att mitdler anväkdes för afsedda ändamål. Målaremästaren Håkansson trodde allmänna opinionen temligen enig derom att lotterier vore skadliga. Ende medlet att verksamt höja industrien vore att inrätta konst: och industrimuseer öfverallt der sådana vore möjliga. Hr Färnlund från Stockholm hade från att vara en svärmare för industrilotterier kommit till den åsigten, att de ej borde uppmnutras. Emellertid trodde han, att industrilotteriet ej varit utan allt gagn. och att detsamtna i jemförelse med skojet med lotteri-obligatlons-promesser vore mycket oskyldigt. Hr Roos, ansåg att samhället i sin helhet gjorde en förlust på, att det betalade mera för en sak än den vore värd — och detta gjorde otvifvelaktigt den allmänhet, som köpte industrilotter — samt trodde, att det funnes andra medel att uppbjelpa industrien än det af komiterade föreslagna. Hvar funnes för öfrigt gränsen om man genom lotterier ville uppmuntra industrien och enkannerligen afsättningen af sådana varor, som ej i naturlig ordning rönte efterfrågan? Vore de nyttiga på ett ställe, så måste de vara det öfverallt. och hvar skulle detta sluta? Mot utskottets förslag talade äfven direktör Erixon och hr Sjöberg från Stockholm, hvaremot hrr Strandman från Göteborg, Hagmark från Malmö, Luwnd från Stockholm, Pettersson och Granberg från Göteborg m. fl. talade för bifall till utskottets förslag. : Hr Widman från Upsala tog ånyo ordet för att förklara, att han ej sagt att lotterier vore något godt, men att han ej kunde antaga att staten lemnat sin tillåtelse till något som vore absolut ondt. Han vills taga fasta på, att äfven motståndare till komiterades. förslag medfinde att industrilotterierna bidragit tll hör nå föget ande af konstnärlighet och smak. Han trodde sig dessutom känna, att det danska industrilotteriets afsättning minskats till 15 proc. af hvad äm förut var sedan de svenska lotterierna uppstodo. Hr Eichhorn genmälde härpå, att han fann deras argumentation. hvilka försvarade indnstrilotterierna, ba mycket slägttycke med den illa beryktade satsen ändemålet helgar medlen-. Det borde dessutom ibågkommas, att man ej min skade spellusten derigenom att man gåfve densamma nya tillfällen att tillfredsställas. Talaren fästade slutligen uppmärksamheten derpå, att i fall der, såsom här, meningarne funnes mycket delade rörande ett framstäldt öfverläggningsämne, det plägade vara vanligt att man beslöte att låta den förda öfverläggnmgen ntgöra svar på frågan, och yrkade tal. för sin del proposition på ett sådant beslnt. Afven hr Roos fästade uppmärksamheten på, att det enda resultat, öfverläggningen kunde medföra, vore konstaterondet af det faktum, att stor meningsskiljaktighet varit vid mötet rådande i fråga om nyttan och skadan af industrilotterier. Etter slutad diskussion antogs emellertid utskottets förslag med 68 röster mot 35, som afgåfvos för bifall till hr Eichhorns. På den sjunde frågan: Dh det ovilkorligen vore till gagn för handtverksindustrien, att för dess räkning en tidskrift ut: gåfves, huru bör på lämpligaste sätt detta åstadkommas? hade föreslagits ett svar af nedan nämnda innehåll: Styrelsen för Stockholms stads handtverksföreniog anmodas att vidtaga de Åtgärder, som äro behöfliga för att åstadkomma, att en tidskrift till gagn för den inhemska fabriksoch handtverksindustrien så fort som möjligt komme att utgifras. Detta förslag bifölls efter en kort öfverläggning, under hvilken hr Ström från Stockholm förordade anlitandet af den redan befintliga Teknisk Tidskrift såsom organ äfven för här afsedda ändambl. Efter en temligen vidlyftig diskussion stannade mötet slutligen i det beslut, att nästa industrimöte skall hållas i Göteborg nästkommande år på tid, som framdeles kommer att bestämmas, Härmed voro öfverläggningarne afslutade och ordföranden upplöste mötet, hvarefter hr Holmberg, ordförande i Göteborgs kandtverksförening, hembar honom sin och mötets tacksamhet för det sätt, hvarpå ban ledt förhandlingarna. Senare på aftonen samlades mötesdeltagarne till en festlig kollation på Mosebacke, der skålar föreslogos iör H. M:t konungen, Stockholms handtverksförening. och dess ordförande, för de från Jandsorten hit anlända gästerna, fosterlandet mc. fl. Konstindustrien på verldsexpositionen i Wien. I. Efter den inledning, jag nyss förutskickat, kan man lätt föreställa sig, att en skildring RN Am PR LA