Aftonbladet – 27 augusti 1873, sida 3

Sverige på verldsutställningen. (Efter Internationale Ausstellungs-Zeitung.) Nämnda tidning för den 22 dennes inne håller åter en ariikel af frih. von Liittgendorff-Leinburg om den svenska utställnin gen. Denna artikel handlar förnämligas om jernindustrien; men då en del af hvad författaren har att meddela sina tyska lä sare dels är allmänt bekant i Sverige, dels stöder sig på dokt. Sidenbladhs statistisks uppgifter, vilja vi här taga oss fribeten gör: en och annan kort uteslutving ur hans artikel. Efter att ha anmärkt, att den besöi kande genast vid ingången till den svensk: utställningen möter de ståtliga pyramider n3 från Bofors jernbruk, och således ser att han befinner sig på svensk mark, fort sätter förf. sålunda Vi vilja nu taga detta jernlands sär skilda produkter i betraktande, men likväl derförinnan kasta en hastig blick på des: jernindustri och bergsbruk. Det sistnämn. da är uråldrigt; endast få länder gömma i sitt sköte en så utomordentlig rikedom på jern och andra malmer som just Sverige, och med rätta bar det derföre blifvit ytt radt om detsamma, att det i sina mineraliska skatter eger ett Indien. Det oveder säpgligaste beviset härför gåfvo redan de bäda verldsutställningarna ären 1855 och 1867, och om möjligt i ännu högre grad gör Wien-utställningen det, på kbvilken det svenska bergsbruket icke blott är representeradt på det mest lysande sätt, utan äfven, jemfördt med Europas öfriga länders, gör ett verkligen imponerande intryck. Nästan alla vär verldsdels malmer och rineralier ligga och stå der, hopade och uppstaplade öfver hvarandra till hela berg i oöfverskådliga ra: der af profver och grader, och så väl från den södra som från den norra delen af ko: pupgariket är bergsbruket i sina särskilda fack och dermed sammanhängande industri grenar på det värdigaste sätt representeradt, och jemte jernet, landets hbufvudrikedom, finner man äfven koppar och b!y, silfver och guld. Om också af gammalt jernet har varit den malm, som förnämligast har brutits i Sverige, så har dock det svenska bergsbru. ket, hvilket ofta under ett och samma år hundrade har varit vnderkastadt, betydliga förändringar och vexlingar, så väl hvad dess särskilda grenar som dessas värde och förhållande till hvarandra beträffar, att upp visa perioder, under hvilka landets silfveroch kopparproduktion längt öfversteg jern. produktionen. Detta sistnämnda var bland annat fallet på Gustaf Wasas, sedermera konung Gustaf I:s tid, då en enda siltvergruiva — Sala grufva, den tiden en af: de rikaste Bilfverbergverk i Europa öfver hufvud taget — gaf en årlig behållning, som mer än 1?2 gång öfversteg värdet af jernproduktionen. hvaremot kr 1860 inkomsten