Aftonbladet – 23 augusti 1873, sida 3

ehampstead väntade på mr Armsworths kontor. Tidigt uppe, den lorden! Derför går honom ocksk allt väl i händer, sade Mark som fick brådtom att infinna sig hos sitt ideal för egendomsherrar. .Du kommer efter till mitt kontor om en halftimme, glöm inte det! Men hvarför? Avfäkta, sir! Ni har edra skäl! Jag har mina, jag! Mark säg nästan missnöjd ut; Tom derför vika och begat sig på utsatt tid ta kontoret. Med ryggen åt eldstaden inne 1 Marks inre rom stod bomullsprinsen, Och som en prins ser han ut, tänkte Tom för sig sjelf, under get han väntade i det yttre bankrummet och kastade en blick genom glåsdörren. .Hur väl den gamle herrn bibehällsr sig! Jag undrar buru många nya cusental han förvärfvat sedan jag såg honom för sju år sedan? Lord Minchampstead såg utan tvifvel ut för att Vara en nobel man — en sådan, för hvilken alla hattar ovilkorligt flyga af sina egarea hufvuden. Han var högväxt och rak samt hade en viss, militärisk hällning I sitt väsende, mildrad genom det godsinnade uttrycket i hans ansigte. Likväl var det on godsinthet som icke tälde något gyCkok Käkbyggnaden var stark och bred men tillika välbildad; munnen bestämd, näsaR något böjd, pannan mera hög än bred — ett Julins Cesars hufvud; man såg att var en man som kunde beherrska sig sjelf och derför var ämnad att herrska öf. ver andra. . (Forts)