Bref från Amerika. XXXIV. Guldet och dess historia. — Den hydrauliska processen. Placewille. El Dorado County. California den 8 Juli 1873. — nn sett, nödvändigt för Vattnet är, BOM me — mdre gifvande guldvaskningen, och jä Pm. 7 sdPay dirten i tidernas längd blöta 0 nät vändigare blef det äfven att kunna Ya. större yvantiteter deraf. Medelst tilläm pande af den hydrauliska processen lyckades man äfven nå detta mäl på ett tillfredsställande sätt. Detta förfarande, som år 1853 inventerades af hr C. C. Matterson, är det största framsteg, som med afseende å guldets tillgodogörande ännu blifvit gjordt se dan guldets första tid, ty vid sidan af en högst betydlig reduktion i arbetskostnader kan man nu på en ganska kort tid genomvaska betydliga qvavtiteter jord. Processen är temligen enkel och fordrar ingen lång beskrifning. Man uppsöker någon naturlig reservoir på något högt beläget ställe, förtätar och förstorar den om sä behöfves, hvarefter de i temligen stort antal förekommande bergbäckarne helt och hållet eller endast delvis ledas dit; och från en sålunda fylld reservoir ledes sedan vattnet, med en fallhöjd från 50 till 200 fot, till de ställen, der man önskar använda detsamma. Dessa vattenstrålar, hvilkas kraft till följd af det starka trycket är förvånansvärd, tjena endast till, antingen att alldeles lösgöra den mer eller mindre hårda jord, som betäcker en kulle, eller ock att upplösa den redan frigjorda jorden för att sedan föra den till de iv mitt förra bref omnämnda Sluices. Om vattnets kraft och det jättearbete det utför kan man knappast göra sig någon föreställning. Redan en god tid innan man ankommer till ett ställe, der den hydrauliska processen tillämpas, träffas örat af ett besynnerligt. svårfattligt, doft buller, som framkallas af de nedstörtande jordmassorna och då och då öfverröstas af vattenstrålarnes Hväsande. Kommer man så närmare, så erbjuder sig i sanning ett lika egendomligt som sevärdt skådespel. Än här och än der nedrasa nemligen väldiga jordmassor genom vattnets påverkan, under det att andra, genom att sålunda bafva förlorat en del af sin behöfliga grund, brakande följa efter af sig sjeltva. Riktas den mäktiga vattenstrålen snedt mot basen af en sten, kastas denne vanligen högt upp i luften. De rör eller trummor, genom hvilka vattnet ledes och som äro rörliga och derför kunna gifvas hvarje önskad riktning, sluta vid nedra ändan med ett starkt jerneller messingsrör, liknande ett kanonlopp, och med en diameter af mellan 4 och 10 tum. För att i ännu högre grad föröka vattenstrålens kraft, är rurets utloppsmynning mindre, och den kraft som åstadkommes är äfven af dep effekt, att icke allenast en menniska utan till och med en oxe ögonblickligen dödas, om han träffas af strålen. Den hydranliska processen, som är förbunden med många faror, bland hvilka icke den är minst att riskera blitva begrafven under de nedstörtande jordmassorna, kräfver endast få arbetskrafter med stora utbyten, och under regntiden är naturligtvis resultatet än större. Men huru stora dessa resultater än äro, så är man ändock icke alltid nöjd, utan mången gång underlättar man vattenstrålarnes arbete på så sätt, att man först underminerar och spränger den kulle man afser att vaska. Dessa sprängningar före10808 i början med krut, och man använde då i en mina frän 20 och 30 upp till 100 centner till en sprängning, men på senare tider bar man börjat begagna dynamiten, som i grufvedistrikten går under namn af giant-powder. Det är helt naturligt att bildandet af de jättereservoirer frän hvilka vattenstrålarne